Bakgrund: Forskning visar att svordomar används för att uttrycka känslor, skapa gemenskap och signalera social tillhörighet. Ungdomars svordomsbruk påverkas dessutom av sociala och kulturella faktorer, där klass och etnicitet spelar en viktig roll. Språkliga normer i skolan varierar och lärare hanterar svordomar på olika sätt, från nolltolerans till pedagogisk diskussion. Studien förankras i en sociolingvistisk teori som undersöker samspelet mellan språk, samhälle och individ (Einarsson, 2004; Nordberg, 2013).

Syfte: Studien undersöker svordomars roll i TV-serierna Snabba Cash och Bonusfamiljenkopplat till klass, socioekonomisk status och identitet samt lärares igenkänning av dessa svordomar hos elever och hantering av svordomar i SVA-undervisning. 

Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har tillämpats för att analysera svordomars användning, frekvens och betydelse i TV-serierna samt i lärarintervjuerna. För att analysera data av materialet, har en tematisk analys använts. 

Resultat: Snabba Cash skildrar en socioekonomisk utsatt miljö där svordomar är en del av det dagliga språket och markerar status och tillhörighet. Bonusfamiljen visar en svensk medelklassmiljö, där svordomar används i humor och frustration. Lärarintervjuerna visar att fuck samt fucking har blivit en del av elevernas vardagsspråk och att elever i socioekonomiskt utsatta områden tenderar att använda ett mer vulgärt språk. Det framgår även att svordomar kan fungera som ett verktyg för att uttrycka tillhörighet inom olika sociala grupper. Lärarna hanterar svordomar genom att förklara betydelsen och sätta gränser för kränkande språk.