Background: The professional role of nurses is multifaceted and demanding. Many nurses are frequently exposed to patient’s suffering. This exposure in combination with a demanding and heavy workload can result in compassion fatigue in nurses. Compassion fatigue is a condition that negatively affects nurses’ mental health. In addition to that it can also lead to impaired caregiving.

Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of compassion fatigue.

Method: This study is an integrated compilation of qualitative research – inspired by meta synthesis. The result is based on ten qualitative articles. To generate the result Friberg's five-step analysis was applied.

Results: The analysis process resulted in two main themes and five sub-themes. The first main theme is dissatisfaction with the work situation with linked sub-themes feeling of not being enough, feeling numb and inability to provide emotional support and unsustainable work environment. The second main theme is experience of impacted private life with linked sub-themes lack of recovery and isolation from social contexts.

Conclusion: To prevent compassion fatigue the phenomenon needs to be highlighted in order to be aware of early warning signs. Measures should be put in place to protect nurses from being affected. More knowledge about compassion fatigue can help modify the healthcare system in a way that enhances the nurses mental health and therefore also the patients' wellbeing.

Empatitrötthet är ett fenomen som i större utsträckning drabbar vissa yrkesgrupper, sjuksköterskor är en av de yrkesgrupperna. När sjuksköterskor drabbas av empatitrötthet försämras deras förmåga att visa empati. Många sjuksköterskor utvecklar empatitrötthet efter långvarig exponering av patienters lidande och mycket stress. Tidigare studier visar att empatitrötthet kan ge symtom som känslomässig avtrubbning, skuldkänslor och utmattning. Empatitrötthet har en negativ inverkan på både sjuksköterskans välmående och vårdkvaliteten.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av empatitrötthet. Genom att analysera kvalitativa forskningsartiklars resultat identifierades två huvudteman: missnöje med arbetssituationen och upplevelse av påverkat privatliv. Missnöjet med arbetssituationen uttryckte sig som känslomässig avtrubbning och oförmåga att ge känslomässigt stöd, känsla av att inte räcka till och en upplevelse av ohållbar arbetsmiljö. Empatitrötthetens påverkan på privatlivet yttrade sig genom att tankar från arbetet följde med hem, vilket ledde till sömnsvårigheter och en konstant känsla av trötthet. Vissa sjuksköterskor som drabbats av empatitrötthet började isolera sig från familj och vänner.

Resultatet i studien visade på att sjuksköterskor behöver stöd för att hantera de känslomässiga kraven i sitt arbete. Den studie framhåller vikten av att skapa medvetenhet kring empatitrötthet och erbjuda utbildning i vad för strategier som kan förbygga och motverka empatitrötthet. Självomsorg, tid för reflektion och stöd från kollegor är exempel på faktorer som bidrar till att minska förekomsten av empatitrötthet. Sammanfattningsvis påverkar empatitrötthet inte bara sjuksköterskors välmående utan också vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Att uppmärksamma empatitrötthet och införa åtgärder för att hantera det bidrar till ett mer hållbart arbetsliv och vård med hög kvalitet.