Background: Unexpected deaths have an unpredictable nature. Prior research in this field indicates that unexpected deaths tend to have a greater impact and emotional consequences on relatives. Additionally, relatives often experience a lack of communication from health care staff and the environment is sometimes perceived as chaotic and unsettling. Furthermore, studies have shown that there is uncertainty among nurses regarding the care of bereaved relatives.

Aim: The purpose of this study was to describe nurses’ experiences of meeting relatives in grief at unexpected deaths. Method: As a method, an integrative compilation of qualitative research inspired by meta synthesis was used. Nine articles were analyzed and included in the results.

Results: The result showed several aspects where nurses were impacted in encountering with bereaved relatives in the event of unexpected death and it was considered as an emotional complexity for the nurses. Work environment and lack of time were factors that prevented nurses from giving adequate support to the relatives. Lack of education and experience in this field made nurses insecure in the encountering.

Conclusion: Nurses become emotionally affected when meeting relatives in grief at unexpected deaths. It appears that increased resources, further education, emotional support and peer support from colleagues is required for emotional management. Further research is required in this field.

Döden är en oundviklig del av livet. Det ingår i sjuksköterskans yrkesroll att vårda patienter som befinner sig i alla olika faser i livet, inklusive när döden inträffar. När en patient avlider har sjuksköterskan ett ansvar att visa fortsatt omsorg till både den avlidna och dennes närstående. Vid oväntade dödsfall upplever närstående en plötslig förlust utan förvarning. Detta kan ge upphov till starka känslomässiga reaktioner. Studien undersöker sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg efter oväntade dödsfall. Dessa möten är ofta känslomässigt komplexa och innebär en balansgång för sjuksköterskor mellan att vara professionell och personlig.

Mötet med sörjande närstående resulterade många gånger i känslor av skuld och självrannsakan hos sjuksköterskorna. Erfarenheter av att tidigare ha mött starka känslomässiga reaktioner och blivit beskyllda för dödsfallet av närstående resulterade i känslor av rädsla och osäkerhet. Flera strategier för att hantera den känslomässiga belastningen beskrevs av sjuksköterskorna, där kollegialt stöd var extra framträdande. Tydlig och ärlig information ansågs avgörande för de närståendes fortsatta tillit för vårdpersonalen. Sjuksköterskornas stöd till de närstående anpassades efter individuella behov, med hänsyn för kulturella och religiösa aspekter.

Hög arbetsbelastning och stressig omgivning gjorde det svårt att ge tillräckligt stöd till de närstående. Studien pekar på behovet av bättre utbildning och stöd för sjuksköterskor för att kunna hantera både de egna och de närståendes känslomässiga reaktioner och påfrestningar. Den tillämpade metoden var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes. Nio artiklar låg till grund för resultatet, som presenteras under tre huvudteman, med totalt sju underteman. Tidigare forskning fokuserar främst på specifika orsaker till oväntad död med närståendes upplevelser som utgångspunkt. Baserat på tidigare forskning kan långvarig sorg leda till psykologiska och somatiska konsekvenser för de sörjande. Det finns också indikationer på att tidiga insatser för bearbetning av sorg kan förhindra utvecklingen av försämrad hälsa till följd av sorg. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg efter oväntade dödsfall kan viktiga aspekter belysas, som i fortsättningen kan bidra till en utveckling av sjuksköterskors förmåga att ge adekvat stöd till sörjande närstående.