Background:

This literature review present the guardians point of view regarding their visit in the emergency care with their children with autism (ASD). ASD affects cognitive functions, including information processed and interpretated by the brain, and may be influenced by genetic factors and prenatal conditions. Early diagnosis and intervention are critical, with symptoms becoming more evident during childhood.

Aim:

The aim of this study was to get insights on the guardians’ perspectives of emergency care environment for children with autism.

Method:

The method used in this study was a literature review, where both qualitative and quantitative articles published in scientific journals were selected.

Results:

The guardians reported that the sensory stimuli in the emergency department environment caused difficulties for their children. Nurses can reduce stress by adjusting the environment, such as providing private rooms and reducing lighting or noise. Additionally, distractions like TVs, books, games, and toys were highly valued by caregivers as a mean of easing the hospital experience. Long waiting times in the emergency department subjected children with ASD to extra sensory stimuli, worsened their distress. The satisfaction of caregivers was linked to the ability of the nurse to communicate effectively with both the caregivers and the child. Proper training for the nurses in ASD was seen as essential for improving communication and reducing barriers in care.

Conclusion:

Care for children with ASD should be customized to child- and family centered care, with improved environment, increased competence, and communication to enhance the experience.

Syftet med denna litteraturbaserade studie var att ta reda på hur vårdnadshavare ser på vårdmiljön för barn med autism inom akutsjukvården.

Metoden som användes i studien var en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ligger till grund för resultatet. Flertalet artiklar söktes fram i olika databaser och sedan valdes relevanta artiklar ut som därefter lästes flera gånger för att sammanställa ett resultat. De sammanställda resultaten i studien visade att den fysiska vårdmiljön på sjukhus är undermåligt anpassad för att kunna tillgodose behoven för barn med autism. Av vårdnadshavarna vittnade 95% om att miljön i vården skapade påtagliga svårigheter för deras barn med autism. Sensoriska stimuli i form av ljud, ljus samt buller kan vara extra påfrestande för barn med en autismdiagnos. När miljön anpassades runt barn med autism, så som att barnet fick sitta enskilt eller att det fanns böcker eller tv i väntrummet ökade vårdnadshavarnas positiva upplevelse av besöket inom akutsjukvården. Vidare visade resultatet att vårdnadshavarna önskade mer kunskap hos vårdpersonalen om autism samt att kommunikation mellan vårdnadshavarna och vårdpersonalen var nyckeln till ett lyckat vårdmöte.

Genom studien kan vi dra slutsatsen att den största vikten bör läggas i att ge barn med autism en individanpassad vård och ta vara på vårdnadshavarnas expertis om sina barn. Barn och familjecentreradvård är något som alltid bör genomsyra vårdmötet mellan sjukvårdspersonal och barn, det är extra viktigt när barnet har autism då barn med autism harett komplext vårdbehov. Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med ett brett intervall av svårighetsgrad, som inom vården ofta blir mycket påtaglig med ökad ångest och beteendesvårigheter som följd. Ökad kunskap om autism samt nya diagnoskriterier ses som anledningar till att fler barn diagnostiseras med autism i Sverige.

Resultatet som framkom i artiklarna kan bidra med ökad förståelse av behoven för barn med autism samt att vårdnadshavarnas perspektiv av akutsjukvården kan ligga till grund för förbättringsåtgärder.