Background:

Child abuse is a global health problem. Millions of children worldwide are exposed to child abuse regularly. Many of these children never receive help and may continue to live with lifelong consequences. In Sweden, nurses are mandated by law to report suspected or confirmed child abuse. 

Aim:

The aim of this study was to illustrate nurses' experience when reporting suspected child abuse.

Method:

A literature review was conducted including eight studies. Four of the studies were of qualitative study design and four were of quantitative design. Data collection was conducted through the databases Cinahl and PubMed. 

Results:

Two main themes and five sub-themes emerged through the data analysis. The first main theme was circumstances that influence nurses’ decision to file a report. The subthemes for the first main theme were: insufficient knowledge, obstacles in the reporting process, and facilitating factors. The second main theme was organizational conditions for making a report. The sub-themes for the second main theme were: lack of organizational support, as well as cooperation and communication. 

Conclusion:

Nurses need more education regarding child abuse as well as the laws and the reporting process. Nurses also expressed a need for collegial and administrative support when reporting suspected child abuse.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem. Som sjuksköterskor i Sverige är vi skyldiga att göra en orosanmälan till Socialstyrelsen vid misstanke om barnmisshandel. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att göra en orosanmälan vid misstänkt barnmisshandel.

Resultatet tyder på en global bristande kunskap om barnmisshandel hos sjuksköterskor. Det framkom även att sjuksköterskor upplevde att konsekvenser av orosanmälan både för barn, familj och sig själva försvårade beslutet att göra en orosanmälan. Sjuksköterskor uttryckte även en oro över att bli utsatta för hot samt att relationen mellan sjuksköterska och patient skulle påverkas till följd av orosanmälan. En faktor som lyftes fram var att sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med bevis för att en orosanmälan skulle kunna göras. Normer som att vara flicka och ha låg ekonomisk status hos sjuksköterskor visades kunna påverka deras inställning och villighet att göra en orosanmälan. Underlättande faktorer vid orosanmälan var att sjuksköterskor såg det som ett etiskt och socialt ansvar samt en skyldighet, både som medmänniskor men också i sin profession. Även fysiska tecken på barnmisshandel upplevdes som underlättande faktorer.

I slutsatsen framkom det att sjuksköterskor behöver ytterligare utbildning och kunskap kring både tillvägagångssätt men även allmänt om barnmisshandel. Denna litteraturöversikt har baserats på åtta vetenskapliga artiklar från sju olika länder. Tre av dessa artiklar var kvalitativa och fem var kvantitativa. Analysmetoden som användes utgick från Fribergs (2017) beskrivning av en litteraturbaserad studie grundad på analys av kvalitativ och kvantitativ forskning.