Background:

Pressure ulcers are a significant issue in somatic inpatient care, causing patient suffering and increasing healthcare costs. Nurses have a central role in preventing pressure ulcers by performing risk assessments, implementing preventive measures, and involving patients in their care. However, organizational challenges and resource shortages hinder effective prevention.

Aim:

The aim of this study was to describe nurses’ experiences of preventing pressure ulcers in somatic inpatient care.

Method:

The method used was based on analysis of qualitative research: to contribute to evidence-based nursing based on analysis of qualitative research (Friberg, 2017). The analysis of scientific articles resulted in three themes and seven subthemes.

Results:

The three themes were: Challenges in identifying at-risk patients, Inadequate organizational conditions, and Leading care that addresses the patient’s overall needs. The results show that nurses face difficulties using risk assessment tools due to lack of training and tool adaptability. Organizational challenges such as resource shortages, high workloads, and limited time further delay preventive efforts. Additionally, involving patients in care and interdisciplinary collaboration were highlighted as essential but often insufficiently implemented.

Conclusion:

Nurses play a crucial role in preventing pressure ulcers, but improvements in education, resources, and interdisciplinary teamwork are necessary. Organizational support and patient-centered approaches can enhance care quality, reduce patient suffering, and promote sustainability in healthcare. Strengthening nurses’ competencies and creating supportive environments are key to addressing these challenges.

Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår inom somatisk slutenvård. Resultatet visade att sjuksköterskor mötte flera utmaningar i det förebyggande arbetet. En utmaning låg i svårigheten att identifiera riskpatienter, vilket delvis berodde på att riskbedömningsinstrument inte alltid var anpassade till patienternas individuella behov och att kunskapen om hur dessa riskbedömningsinstrument användes var begränsad.

Vidare framkom det att otillräckliga organisatoriska förutsättningar såsom otydliga rutiner, otillräckliga resurser och tidsbrist försvårade sjuksköterskors förebyggande arbete. Dessutom framhölls vikten av att sjuksköterskor hade en nyckelroll i att leda vården med ett holistiskt perspektiv som beaktade hela patientens behov. Detta innebar att sjuksköterskor aktivt involverade patienten i det förebyggande arbetet genom att tillhandahålla information, stöd och utbildning för att öka patientens delaktighet. Samtidigt ansvarade sjuksköterskor för att samordna insatser mellan olika yrkesgrupper för att säkerställa att vården var effektiv och täckte hela spektrumet av patientens behov. Samarbetet mellan olika yrkesgrupper möjliggjorde en holistisk vårdplanering, där varje yrkesgrupps kompetens integrerades för att optimera det förebyggande arbetet och förbättra patientens resultat.

Slutsatser som kunde dras var att sjuksköterskor mötte flera utmaningar i sitt arbete med förebyggandet av trycksår. Svårigheter att identifiera riskpatienter, bristande resurser och organisatoriska hinder var faktorer som påverkade vårdens kvalitet negativt. En samordnad och personcentrerad vård, där både patienter och andra yrkesgrupper inkluderades, var avgörande för att effektivisera förebyggandet av trycksår och minska patientens lidande. Vidare beskrevs trycksår som en vårdskada orsakad av långvarigt tryck på huden, vilket kunde leda till svåra komplikationer. Trycksår var vanligt förekommande inom somatisk slutenvård, särskilt hos patienter med nedsatt rörlighet, undernäring eller hög ålder. För att förebygga trycksår användes riskbedömningsinstrument och tryckavlastande hjälpmedel. Trots detta var det en utmaning att förebygga trycksår på grund av organisatoriska hinder och resursbrist. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod grundad på analys av kvalitativ forskning, enligt Friberg (2017). Tio vetenskapliga studier, som belyser sjuksköterskors erfarenheter, analyserades och gemensamma teman samt underteman identifierades för att besvara studiens syfte.

I diskussionen framkom det att organisatoriska förändringar och kontinuerlig utbildning kunde stärka sjuksköterskors förutsättningar att förebygga trycksår inom somatisk slutenvård. Det betonades även att en mer normmedveten och hållbar vård kunde minska patientens lidande och främja en jämlik vård.