Bakgrund:

Under det senaste Europaparlamentsvalet 2024 sjönk valdeltagandet i Sverige med 1,9 procentenheter. Valdeltagandet minskade även i området Kronogården med 5,3 procentenheter, vilket resulterade i ett valdeltagande på 27,5 procentenheter. Vad kan detta bero på? I denna studie genomförs två respondentundersökningar, en med tre valansvariga från kommunen och en med fyra icke-röstande röstberättigade. Detta för att undersöka hur ickeröstande röstberättigade själva resonerar kring varför de valt att inte rösta och vad som skulle kunna motivera de till att rösta i nästa Europaparlamentsval, samt undersöka valansvarigas resonemang kring hur man skulle kunna främja ett ökat valdeltagande i valdistriktet Kronogården. 

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka hur icke-röstande röstberättigade i Kronogården själva motiverar sitt val i att avstå från att rösta i Europaparlamentsvalet 2024, samt hur de själva resonerar kring vad som skulle kunna motivera dem till att delta i nästa Europaparlamentsval. Utöver detta undersöks även resonemang från valansvariga i kommunen angående hur man skulle kunna arbeta för att främja ett ökat valdeltagande i valdistriktet Kronogården. 

Metod:

Forskningsdesignen för denna studie är en traditionell kvalitativ fallstudie. I denna studie genomförs två respondentundersökningar som genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer. I den första undersökningen har vi tre intervjuer med fyra icke-röstande röstberättigade och i den andra har vi en intervju med tre valansvariga. Resultatet framställs med hjälp av en tematisk analysmetod. 

Resultat:

Intervjuer visar att icke-röstande i Europaparlamentsvalet 2024 främst hänvisar till brist på kunskap, tillit, intresse och information om Europaparlamentet, samt att Europaparlamentsvalet anses mindre viktigt än det nationella valet. För att öka deltagandet i Kronogården föreslås ökad kunskap, information och tillgänglighet. Resultaten analyseras utifrån bakgrunden, tidigare forskning och teoretiska ramverk som Putnams medborgaranda, Bourdieus kapital och Habitus samt teorin om ”andra rangens val”, vilka används för att dra slutsatser om studiens syfte och frågeställning.