Adult migrants will often face the dual challenge of learning a new language and securing employment. In many cases, skills in the host country language will be a prerequisite for securing a job. To meet these challenges, programmes that allow migrants to develop both the language and vocational skills have been developed in Sweden. This dissertation explores how, in these so-called combination programmes, boundary crossing can create affordances for learning.

In contemporary times, informal language learning will often complement formal classroom instruction, making the classroom just one of many potential learning environments. These environments include the workplace. However, for language development to take place in the workplace, there is a need for active engagement from the parties involved. It does not occur automatically. Integrated programmes have been implemented in various countries to support workplace language learning, and to better facilitate entry to the labour market, a factor often regarded to be a key aspect of successful integration.

However, research remains limited. This is particularly the case for combination programmes. This dissertation examines the boundaries, boundary crossings, and affordances that arise in combination programmes. Interview and ethnographic methods have been used.

The results show that language teachers, vocational teachers, and workplace supervisors are engaged in various forms of collaboration. These practices can be understood as examples of boundary crossing, and can be analysed through use of concepts such as ‘boundary crossers’, ‘boundary objects’, ‘boundary interactions’, and ‘boundary practices’. In the findings generated in this dissertation, boundary objects play a particularly prominent role. A model was developed to illustrate the varying types of boundary crossings that can take place in a combination programme, and which can give rise to affordances for learning.

Two specific types of affordances are identified: domain affordances, which support the acquisition of vocational-specific linguistic knowledge, and affordances for oral communication, which offer opportunities to develop oral skills by encouraging learners to engage verbally rather than to remain silent. Moreover, the dissertation demonstrates that boundary objects and hybrid situations arising in workplace practices can produce learning opportunities, even in low-interaction settings such as cleaning.

Work-Integrated Learning (WIL) is both a pedagogical approach and a research field. In this dissertation, work-integrated learning is defined as a pedagogical approach that integrates classroom-based education with relevant workplace experiences and which is deliberately included in the curriculum. Building on this definition, and grounded in the examination of combination programmes, Work-Integrated Language Learning (WILL) can be understood as a program or other form of education that primarily targets the development of L2 skills, where classroom and workplace-based learning are intentionally combined, and where connections between settings are actively sought.

Vuxna migranter ställs ofta inför den dubbla utmaningen att lära sig ett nytt språk och att etablera sig på arbetsmarknaden. I många fall utgör språkkunskaper i värdlandets språk en förutsättning för att kunna få arbete. För att möta dessa utmaningar anordnas i Sverige så kallade kombinationsutbildningar, för att parallellt stödja utvecklingen av språk- och yrkeskunskaper. Denna avhandling utforskar hur gränsöverskridanden i kombinationsutbildningar kan skapa affordaces för lärande.

Informell språkinlärning kompletterar ofta formell undervisning i klassrummet, vilket innebär att klassrummet endast är en av flera möjliga språkinlärningsmiljöer. En annan språkinlärningsmiljö är arbetsplatsen. För att språkutveckling ska kunna ske på arbetsplatsen krävs dock aktivt engagemang från samtliga involverade parter; det sker inte per automatik. Utbildningsprogram som syftar till att stödja migranters inträde på arbetsmarknaden och språkinlärning i arbetslivet har initierats i flera länder, då detta ofta betraktas som en central del av integrationsprocessen.

Forskning inom området är dock begränsad. Det gäller inte minst forskning om kombinationsutbildningar. Denna avhandling fokuserar på de gränser, gränsöverskridanden och affordanses som uppstår i kombinationsutbildningar. Intervjuer och etnografiska metoder har använts.

Resultaten visar att olika typer av samverkan mellan språklärare, yrkeslärare och handledare finns. Dessa samverkansformer kan förstås som exempel på gränsöverskridanden och analyseras utifrån begreppen ’gränsöverskridare’, ’gränsobjekt’, ’samspel övergränsen’ och ’gränspraktik’. Resultaten i denna avhandling visar särskilt på gränsobjektens centrala roll. En modell har tagits fram för att illustrera dessa gränsöverskridanden som kan förekomma inom kombinationsutbildningar, och hur dessa kan ge upphov till affordances för lärande. Två specifika typer av affordances identifieras i avhandlingen: domänspecifika affordances, vilka stödjer elevernas språkliga kunskapsutveckling genom praktiskt handlande och interaktion inom en yrkesmässig kontext, samt affordances för muntlig kommunikation, vilka skapar möjligheter att träna muntlig kommunikation och interaktion och underlättar för elever att våga uttrycka sig muntligt. Vidare visar avhandlingen att även i mycket lingvistiskt begränsade miljöer, såsom vid städarbete, medför gränsobjekt och hybrida situationer affordances för lärande.

Arbetsintegrerat lärande (AIL) är både en pedagogisk metod och ett forskningsfält. I denna avhandling definieras arbetsintegrerat lärande som en pedagogisk metod som integrerar klassrumsbaserad utbildning med relevanta erfarenheter från arbetslivet, som avsiktligt integrerats i kursplanen. Med utgångspunkt i denna definition och med kombinationsutbildningar som empirisk grund definieras arbetsintegrerad språkinlärning (Work-Integrated Language Learning, WILL) som ett program eller annan utbildningsform som primärt syftar till utveckling av andraspråkskunskaper, där lärande i klassrum och på arbetsplats medvetet kombineras och där kopplingar mellan miljöerna aktivt eftersträvas.