Bakgrund:

Tidigare forskning visar att ungdomars framtidsföreställningar formas av sociala och kulturella faktorer: Socioekonomisk bakgrund, utbildning och tillgång till resurser. Ungdomar från högre socioekonomiska bakgrunder har ofta en mer positiv framtidstro, medan de från utsatta miljöer möter fler hinder. Bourdieus teorier om habitus och kapital förklarar hur strukturer påverkar ungdomars självbild och valmöjligheter. Skolan spelar en central roll i att forma framtidstro och handlingsutrymme. Geografiska och lokala socioekonomiska förhållanden har visat sig spela en stor roll för ungas syn på sina framtidsmöjligheter.

Syfte:

Denna studie undersöker hur ungdomar från olika sociala och kulturella bakgrunder ser på sin framtid samt vilka hinder och möjligheter de upplever. Genom att utforska deras erfarenheter syftar studien till att belysa hur sociala och kulturella faktorer påverkar deras framtidsval och självbild. De huvudsakliga frågeställningarna rör hur ungdomarna föreställe sig sin framtid, vilka hinder och möjligheter de ser framför sig, samt hur deras sociala och kulturella bakgrund kopplas till deras framtidsföreställningar. Metod: Denna studie använder kvalitativa samtalsintervjuer för att undersöka ungdomars föreställning om utbildning och framtid. Intervjuerna analyseras tematiskt för att identifiera centrala mönster och teman. Urvalet består av nio ungdomar från olika socioekonomiska bakgrunder omkring en större och en medelstor kommun i Västsverige. De valda teorierna, Bourdieus habitus och kapitalteori och Vrooms förväntansteori, användes för att analysera ungdomars framtidsföreställningar.

Resultat: Studien visar att ungdomars framtidsföreställningar formas av en balans mellan ekonomisk trygghet och självförverkligande. Spänningen mellan materiell framgång och personlig utveckling speglar klassrelaterade skillnader i deras mål och val. Familj spelar en central roll i att forma deras framtidsföreställningar och de kan både stödja och begränsa deras val.