Blogginlägg

Rasha Mian arbetar i Göteborg stad med patienter med palliativa vårdbehov. Med en annan kultur i bagaget samtidigt som hon är influerad av den svenska kulturen har kulturella möten inom sjukvården alltid intresserat henne. Hon har därför undersökt detta i sitt examensarbete.

Kulturens betydelse för omvårdnad i livets slutskede– En intervjustudie med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ vård

Den före detta magisterstudenten Rasha Mian gick utbildningen till specialistsjuksköterska i palliativ vård och tog examen år 2022. Hon skrev sitt examensarbete om kulturens betydelse för vårdande i livets slutskede. Arbetet belönades med Axlagårdspriset år 2022, ett pris som delas ut av Axlagårdens Hospice i Umeå, för bästa examensarbete inom palliativ vård. Det fick priset tillsammans med fem andra arbeten och ansågs ha tagit ett innovativt grepp på ämnet. Med sin handledare Åsa Rejnö har hon nu skrivit om arbetet till en vetenskaplig artikel.

I oktober 2023 presenterades studien som poster på Nationella palliativa konferensen i Malmö och i maj 2024 publicerades artikeln i BMC Palliative Care i temasamlingen ”Equity and Diversity in Palliative Care”.

Rasha arbetar i Göteborg stad, Nordost där hon arbetar med patienter med palliativa vårdbehov. Med en annan kultur i bagaget samtidigt som hon är influerad av den svenska kulturen har kulturella möten inom sjukvården alltid varit ett viktigt och intressant ämne för Rasha.

Syftet med examensarbetet blev därför att belysa sjuksköterskor som arbetade i specialiserad palliativ vårds erfarenheter av kulturens betydelse för omvårdnad vid livets slut. De flesta studier som studerat området tidigare har haft som utgångspunkt att sjuksköterskan har landets kultur och möter döende personer med ”annan kulturell bakgrund”. Det innovativa i den här studien är att det haft fokus på kulturens betydelse för omvårdnaden i sig. Det viktiga var mötet mellan två personer med olika kulturell bakgrund, sjuksköterskan och den döende personen, oavsett vem av dem som kunde anses ha ”en annan kulturell bakgrund.

Tolv sjuksköterskor som arbetat minst två år inom specialiserade palliativa verksamheter såsom ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet), hospice, palliativa konsultteam, palliativt resursteam samt på palliativ vårdavdelning deltog i studien. De intervjuades enskilt och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Studien visade att sjuksköterskorna var medvetna om kultur som fenomen och hur den påverkade den palliativa vården i livets slutskede. Det framkom att det finns skillnader mellan kulturer när det gäller föreställningar om döendet och döden, vem som ska informeras och vilka behandlingar som ska ges och inte. Det fanns också utmaningar och känslor som uppstod när kulturella preferenser skilde sig åt hos de inblandade. Ett personcentrerat tillvägagångssätt möjliggjorde för den döendes kultur att komma till tals, för att möta olika kulturella behov och önskemål.

Två kategorier med sju underkategorier framkom genom analysen [bilden kan inte visas]

Studiens slutsatser är att det är en stor utmaning att ge en kulturellt kompetent vård. Det finns ofta inga rutiner eller metoder för hur sjuksköterskor ska förhålla sig till och hantera den mångfald av kulturella föreställningar som kan förekomma och som också kan skilja sig från den palliativa vårdens värderingar och hörnstenar. Att ha ett personcentrerat förhållningssätt som strategi kan bidra till att bättre hantera situationen och ge rättvis vård på villkor som respekterar kulturell mångfald.