Blogginlägg

Stroke är en vanlig och allvarlig sjukdom där det idag finns effektiva behandlingar om man söker vård i tid. Men symtomen på stroke idag kan vara annorlunda än förr. Så kanske är det dags att se över budskapen i offentliga strokekampanjer.

Patienters beskrivningar av symtom vid insjuknandet i stroke

Stroke är en vanlig och allvarlig sjukdom där det idag finns effektiva behandlingar om den som drabbats söker vård i tid. Symtom som halvsidig svaghet och talsvårigheter är vanliga och ingår i offentliga strokekampanjer. För vissa patienter kan dock stroke ge subtila och mindre vanliga symtom vilka kan vara svåra att tolka. Svårighetsgraden av stroke bedömt enligt den neurologiska skalan National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS) har minskat under de senaste två decennierna. Detta skulle kunna innebära att symtomen på stroke idag kan vara annorlunda än förr. Med anledning av detta ville vi undersöka hur patienter beskriver sina symtom vid insjuknandet i en förstagångsstroke.

Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och för analysen användes konventionell innehållsanalys. I studien deltog 27 patienter i åldern 18 år och äldre inlagda på sjukhus med en förstagångsstroke mellan oktober 2018 och april 2020. Data samlades in enskilda intervjuer. Data analyserades med konventionella innehållsanalys textnära och med liten grad av tolkning det vill säga på en manifest nivå.

Resultatet visade att symtom vid insjuknandet i stroke bestod av två teman: Förändrad verklighet och obehag samt Förändrade kroppsfunktioner och vilka byggdes upp av fem kategorier. Patienterna berättade om många olika typer av symtom. Alla symtom uppfattades som plötsliga, ihållande och som något de aldrig tidigare upplevt och detta framträder som en röd tråd i resultatet. Oavsett symtomuttryck beskrevs inget specifikt symptom som allvarligare än något annat.

Symtomen på stroke beskrevs med en mängd olika uttryck. Många beskrev komplexa symtom som inte är typiska för hur stroke beskrivs i medicinsk litteratur och i stroke kampanjer så som AKUT-kampanjen som fanns i Sverige år 2019.

Detta kan göra det svårt för personer i allmänheten som insjuknar med symtom att förstå symtomen som stroke. Även personal i vården som arbetar med rådgivning hos t.ex. 1177 och SOS Alarm kan ha dessa svårigheter. Båda dessa saker kan fördröja medicinsk vård.

Vår slutsats är att kan det finnas anledning att se över budskapet strokekampanjer t.ex. med tillägg av balansproblem och förändrad syn. Detta skulle kunna bidra till att fler förstår att symtomen kan bero på stroke och därmed söker vård i tid för att kunna få de ”nya” och effektiva behandlingarna trombolys och trombektomi. De offentliga strokekampanjer bör också betona vikten av att söka sjukvård vid minsta misstanke om stroke.