Blogginlägg

En studie visar att handledarmodellen Patientnära Lärande är ett enkelt pedagogiskt verktyg som fungerar som en form av byggnadsställning som stödjer studentens lärande, underlättar självhjälp och professionsutveckling vid verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskestudenter.

Verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeprogrammet ger studenterna en möjlighet att applicera teoretiska kunskaper i praktiken och kan på så sätt skapa en förståelse över hur de fungerar i verkliga vårdsituationer. Det är inte bara ett tillfälle att lära sig yrkeskunskaper, utan även att uppleva arbetsplatsens kultur, dynamik inom och mellan yrkesgrupper samt de krav som ställs på vårdpersonalen. Det är en tid av utmaningar, upptäckter och ibland även överraskningar, men framför allt en ovärderlig erfarenhet som förbereder studenterna för det kommande yrket. I ett samarbete mellan vårdpersonal, huvudhandledare, kliniska adjunkter samt studenter från sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Väst, utformades en studentcentrerad handledingsmodell baserad på patientnära lärande för att säkra kvalitén under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledningsmodellen har använts under fyra år och har introducerats på flera vårdavdelningar vid Norra Älvsborgs sjukhus och testas nu inom kommun och primärvård.

Handledningsmodellen Patientnära Lärande är baserad på Cajverts beskrivning av interaktivt lärande och fokuserar på hur handledaren kan stödja studenterna att reflektera över sitt lärande. Modellens innehåll baseras på de lärandemål som ingår i kursplanen för den kurs som studenten deltar i. Ett specifikt verktyg som ingår i handledningsmodellen är Gibbs’ reflektionscykel, vilket kan ses som ett ramverk för lärandet. Att jobba utifrån handledningsmodellen innebär att i stället för att endast följa handledarens direkta arbete följer och ansvarar studenten för den valda patienten och dennes vård under den tid patienten finns i verksamheten. Antalet patienter som studenten ansvarar för ökar över tid samt utifrån studentens erfarenhet och lärandeprocess. Då studenten inte är knuten till en specifik handledare utses en sjuksköterska som huvudansvarig handledare. Varje students lärande följs via dokument som förvaras i en personlig pärm (kan också vara elektronisk) tillsammans med kursens lärandemål, läraktiviteter och förväntad kunskapsutveckling. Studentens lärande diskuteras och dokumenteras, tillsammans med en handledare, varje dag. Handledningsmodellen är både uppgift- och processorienterad där det ingår att regelbundet reflektera över sitt lärande. Modellen kan med fördel kombineras med kollaborativ lärande som exempelvis modellen Peer Learning.

Den aktuella studien syftade till att beskriva studenternas erfarenheter av lärande med stöd av modellen under deras VFU. Studien hade en kvalitativ beskrivande design där tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med studenter. Datamaterialet analyserades genom induktiv kvalitativ innehållsanalys med fokus på både det manifesta och latenta innehållet i studenternas utsagor.

Studiens resultat visade att studenternas erfarenheter av att arbeta med handledningsmodellen var generellt positiva. De uppgav att modellen var lätt att förstå, tillgänglig, tydlig och gav en bra struktur att följa. Resultatet visade även att studenterna erfor en personlig-, kunskaps- och professionell utveckling under den praktiska utbildningen. Handledningsmodellen främjade studenternas utveckling mot en professionell identitet och de beskrev att de hade fått insikter om sjuksköterskans arbete, ansvar samt vikten av teamsamverkan. Handledningsmodellens uppgift var att stimulera varje students lärande och förmågan att skapa vårdrelationer, förberedelser inför det kommande yrket. Studenternas lärande utvecklades genom träning som involverade dagligt arbete, ansvar, reflektion, kritiskt tänkande och samarbete med andra yrkesgrupper. Resultatet visade att handledningsmodellen är ett enkelt pedagogiskt verktyg som fungerar som en form av byggnadsställning som stödjer studentens lärande, ett stöd som underlättar självhjälp, och är en viktig del i den professionella utvecklingen.  När studenten har förmåga att agera självständigt i olika vårdsituationer och etablering av en professionell identitet har utvecklats, behövs inte längre byggnadsställningen. Studenternas lärande kunde därmed ses som en process och där byggnadsställningen successivt togs bort i takt med studenternas ökade kunskap och förmåga att agera självständigt och skapa en professionell identitet.

I resultatet framkom att handledningsmodellen, tillsammans med aktiva handledare, säkerställde att studenterna uppnådde kursens lärandemål samt skapade en pedagogisk lärandemiljö. Studenterna kände sig trygga, trodde mer på sig själva och upplevde att de tog mer ansvar för sitt eget lärande och sina handlingar. Genom att arbeta med instruktionerna som finns i pärmen, var det lättare för studenterna att förstå hur de skulle översätta lärandemålen till praktiskt arbete med patienten. I stället för specifika insatser under arbetsdagen fick studenterna skapa en förståelse för patientens vård utifrån ett holistiskt perspektiv. Att vara delaktig och fokusera på patientens behov, var det mest effektiva sättet för studenterna för att utveckla kompetens i att ha ett etiskt förhållningssätt i mötet med patienten och att utveckla en professionell identitet. Handledningsmodellen var ett stöd för studenterna att medvetandegöra sin lärandeprocess, då lärandet startade från studenten själv. De visste vad som förväntades. Lärandet följdes upp regelbundet och planerades på ett strukturerat sätt med hjälp av studentpärmen där studenterna och handledare gjorde anteckningar och skrev ner reflektioner från dagens vårdaktiviteter. Handledningsmodellen gynnar verksamheterna eftersom ansvaret för studenternas handledning och utveckling fördelas på fler personer. På så sätt minskar sårbarheten om någon handledare inte finns till hands vid till exempel sjukdom.

De utmaningar som studenterna uppgav var kunskapsbristen om handledningsmodellen hos nyanställda sjuksköterskor med handledarfunktion. I dessa fall undervisade studenterna om hur modellen skulle användas för de nyanställda handledarna.

Att bli medveten om sin lärandeprocess kan ses som en framgångsfaktor för studenterna Det blir tydligt att verksamhetsförlagd utbildning inte bara är en del av utbildningen utan även en kunskapstrappa mot det framtida yrket.