Bakgrund:

Diskussioner om ungdomars höga skärmtid och dess potentiella konsekvenser för deras psykiska hälsa har aktualiserat frågan kring hur innehållet unga konsumerar påverkar dem. Med vetskapen om att TikTok är en populär plattform bland ungdomar, som spenderar majoriteten av sin tid på sociala medier åt att skrolla genom flöden, väcktes ett intresse för att studera innehållet kring psykisk ohälsa på plattformen. 

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om psykisk ohälsa som presenteras och konstrueras i innehållet på TikTok, samt om innehållet förmedlar någon typ av framställning mer än någon annan. Vidare ämnar studien undersöka hur innehållet kan bidra med att forma ungdomars och samhällets syn på psykisk ohälsa. 

Metod:

En diskursanalys med ett analysinstrument inspirerat av Norman Fairclougs tredimensionella metod för diskursanalys tillämpas för att utföra analysen. Det är en flexibel metod, som i detta sammanhang används för att analysera innehåll i form av klipp och kommentarer på TikTok. Klippen har valts ut slumpmässigt och är alla märkta med #psykisk ohälsa. Analysen kräver att forskaren tolkar innehållet och det är sedan forskarens uppfattning och tolkning som underbygger resultatet. Detta är en vetenskapligt godtagbar metod så länge det förmedlas analysen är präglad av forskarens tolkningsram, och att det finns en transparens kring framförandet. 

Resultat:

Resultatet av analysen talar om att innehåll om psykisk ohälsa på TikTok kan kategoriseras enligt tre diskursiva kategorier: stigmatiserande, avstigmatiserande och romantiserande. Innehållet tenderar att ha en normaliserande karaktär, framför allt var det den romantiserande diskursen som dominerade innehållet. Vidare visar resultatet att det finns en samstämmighet kring de som skapar innehåll och de som tar del av det, då kommentarer höll en ton som i majoritet speglar innehållets budskap.