Bakgrund:

Andelen äldre ökar ständigt och även de äldre med kroniska hälsotillstånd lever längre. Det ställer stora krav på hälso- och sjukvården även globalt. För att kunna tillgodose säker och trygg vård krävs fungerande samverkan och informationsöverföring i hela hälso-och sjukvårdskedjan. Brister i informationsöverföring kan medföra vårdlidande för den äldre personen vilket också kan öka risken för återinläggning i slutenvård. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll vid informationsöverföring vid vårdövergång genom sin förmåga att identifiera orsaker som kan bidra till att vårdskada uppkommer. Specialistsjuksköterskan har också en tydlig personcentrerad ansats i arbetet med patienten och säkerställer att den äldre får vara delaktig i beslut som rör dennes vård.

Syfte:

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av informationsöverföring avseende den äldre patienten.Metod: Studien är en integrativ systematisk litteraturöversikt uppbyggd av tolv artiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. 

Resultat:

Två kategorier framkom i resultatet ”Skapar brister vid informationsöverföring” och ”underlättar informationsöverföring”. Sjuksköterskorna i studien hade övervägande negativa upplevelser av informationsöverföring men också lösningar på hur brister kunde avhjälpas. Många sjuksköterskor inom både hemsjukvård och slutenvård upplevde stress och tidsbrist i samband med informationsöverföring. Det kunde även vara svårt att få kontakt med nyckelpersoner som kunde ge den information som saknades. Likaså upplevde många sjuksköterskor att de fick ta beslut utanför professionens ramar för att undvika att patienten skulle bli lidande. Detta kunde skapa otrygghet i yrkesrollen. Många sjuksköterskor påtalade att avsaknad av gemensamma journalsystem var både en brist och en möjlighet till att förbättra informationsöverföringen. Vidare var förståelsen och kunskapen för varandras förutsättningar bristfällig. Detta kunde skapa motsättningar mellan sjuksköterskor i de olika vårdmiljöerna. 

Slutsats:

För tryggare informationsöverföring krävs bättre samarbete, tydligare teamtänk mellan sjuksköterskor i de olika vårdmiljöerna och enhetliga dokumentations- och läkemedelssystem.

Background:

Average life expectancy is increasing, and even so are the multi diseased persons getting older. This is increasing the demands of healthcare systems globally to offer safe care. Functioning collaboration and information transfer is necessary for safe care in the healthcare chain. Deficiencies when transferring information could imply care suffering for the elderly person. Nurses and specialist care nurses have an important role in transferring information during care transitions by its ability to identify causes to care injury. The specialist care nurse also has a clear person-centered care onset and ensures that the elderly person’s participation is decision making is secured.

Aim:

To describe nurses’ experiences of transferring information regarding the older patient.

Method:

An integrative systematic literature review consisting of twelve articles. All articles were quality audited.

Results:

The analysis resulted in two main categories: Create deficiencies when transferring information and Facilitates information transfer. Nurses in home health care and hospital settings have primarily negative experiences regarding information transfer. However, they report several actions that could improve it. Many nurses in both hospital care and home health care experienced stress and lack of time when transferring information. It could also be difficult to get in contact with keypersons who could provide the information that was missing. The nurses also experienced that they had to take decisions that were outside of the frames of the profession to avoid damage to the patient they were attending to. This could create insecurity in their professional role. The nurses meant that the lack of unitary documentation systems was a shortage but also a way to improve information transfer. The understanding and knowledge of each other’s work conditions were also lacking. This could create barriers between nurses in the different work environments.

Conclusion:

Safer information transfer requires better collaboration, clearer teamwork between nurses in the different work environments and unitary documentation- and medication systems.