På Nord-Yrk 2023 vill vi ta upp insikter från vårt pågående ULF-projekt Att begreppsliggöra yrkeskunnande inom olika praxisgemenskaper, och hur vi kan använda dem för att utveckla våryrkeslärarutbildning och oss som lärarutbildare. ULF-projektet handlar om hur yrkeskunnande kopplat till gymnasial yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning begreppsliggörs, medieras och lärs i olika utbildningssammanhang, och i ett livsvitt perspektiv. Exempel på frågor vi har haft som utgångspunkt är: - Vad kan och gör en skicklig yrkeslärare, och vilka processer, erfarenheter, platser och relationer är viktiga för att utveckla dessa färdigheter och förmågor? Frågorna kopplar i sin tur till yrkeskunnande i arbetslivet: Vad kan/gör/utmärker en skicklig yrkesperson? På samma sätt behöver vi som yrkeslärarutbildare rikta dessa frågor mot yrkeslärarutbildningen och oss själva; hur vi förstår och känner igen yrkesskicklighet hos yrkeslärare är en fundamental fråga för hur vi organiserar och gör yrkeslärarutbildning. Exempel på tillämpliga teoretiska begrepp är kunskapsformering (Walton & Ruznyak, 2020), vocational bildung (Tyson, 2017), yrkesblivande (Wyzynska Johansson, 2020) och phronesis (t.ex. Kinsella & Pitman, 2012).Metod Inom ramen för ULF-projektet som har pågått under två läsår, har vi dels intervjuat lärarutbildare (kollegaintervjuer inom gruppen) (N=8) och verksamma yrkeslärare (N=8), dels gjort fallstudier (N=4) i klasser på gymnasier och komvux, där vi bland annat har gjort observationer, samlat in uppgifter och intervjuat elever. Materialet analyseras tematiskt med fokus på hur yrkeskunnande begreppsliggörs och utvecklas i de olika sammanhangen, och hur dessa processer och tankefigurer kan länkas till varandra.Resultat En tematik som framträder genom materialet är Bemyndigande och bildning. Medan vi i intervjuerna med yrkeslärarutbildare och yrkeslärare identifierar detta som en diskurs där agens, omdöme, självständighet, kritiskt tänkande och kreativitet är viktiga aspekter av yrkeskunnandet, ser vi i fallstudierna exempel på hur det görs i undervisningen. Av eleverna själva och i våra analyser av observationer och material, kopplas detta till olika former av arbetsintegrerat lärande som systematiskt integrerar teoretisk som praktisk kunskap och där kroppsligt erfarande och affekter spelar en betydelsefull roll i reflektion och begreppsliggörande. Ett nästa steg blir att använda resultaten som utgångspunkt för praktikutveckling och kollegialt lärande i relation till yrkeslärarutbildningen (t.ex. Billet, 2009).