Artikeln analyserar de 52 remissvar som lämnades in relaterat till utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Syftet är att, med hjälp av politisk diskursanalys, identifiera de argumenterande diskurser som remissinstanserna uttrycker angående utredningens förslag om fritidshemmets kompensatoriska uppdrag och dess möjligheter att bidra till en likvärdig utbildning samt hur remissinstanserna rekontextualiserar diskurser i relation till utredningens förslag. Utgångspunkten för artikelns användning av begreppet likvärdighet innebär att likvärdighet kan uppnås genom att de vars behov är störst också är de som ska ges mest. I analysen identifieras fyra argumenterande huvuddiskurser där tre av dessa huvuddiskurser rekontextualiserar olika underdiskurser.

Huvuddiskurserna beskrivs som: Rättighetsdiskurs, Acceptansdiskurs, Ekonomisk diskurs och Kompletteringsdiskurs. Analysen visar på en polarisering mellan i första hand en argumentation utifrån barns rättigheter å ena sidan och en argumentation utifrån kommuners bestämmanderätt över sin ekonomi respektive att skolan ska ses som överordnad fritidshemmet å den andra sidan. Den sistnämnda argumentationen medför att elevers rätt till likvärdig utbildning underordnas ekonomiska argument. Rättighetsdiskursen påtalar däremot behovet av att stärka möjligheten till en likvärdig utbildning där fritidshemmet ses som en viktig arena för barn.