Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och vi möter olika språk i många olika sammanhang. Ett av dessa sammanhang är skolan. På många skolor runt om i landet talas det mer än ett språk, trots att svenska är det dominerade språket. Det kan handla om elever som är födda i Sverige men vars föräldrar pratar ett annat språk hemma, och det kan handla om en nyanländ elev. En nyanländ elev kan med stor sannolikhet inte prata svenska, men ska slussas in i svensk skola och möta det svenska språket. Slussas den direkt in i en undervisningsklass, slussas den in i vad som kallas förberedelseklass? Hur bemöts eleven av både skola, lärare och andra elever? Hur inkluderad är den nyanlända eleven i ett klassrum där det enbart talas svenska, och eleven inte begriper det läraren och klasskamraterna säger? Finns det några speciella verktyg som läraren kan använda sig av för att på bästa sätt bemöta eleven?

Studiens syfte är att ta reda på hur grundskollärare/gymnasielärare och specialpedagoger/speciallärare beskriver sina upplevelser. Vi ska ta reda på hur eleven blir inkluderad socialt, språk–och kunskapsmässigt utifrån vad några utbildade pedagoger har att säga gällande ämnet inkludering. Vi kommer fördjupa oss i skolans organisation kring mottagandet av nyanlända elever och ta reda på hur lärare ser på det. För att besvara våra frågeställningar utförde vi en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med utbildade grundskollärare/gymnasielärare. Vissa av de intervjuade lärarna var också specialpedagoger/speciallärare med olika lång yrkeserfarenhet och olika kunskaper.

Resultatet visar på tydliga skillnader mellan olika kommuner beroende på hur många nyanlända som tas emot i den aktuella kommunen. Lärarna blir olika förberedda och får olika förutsättningarna på grund av detta. Vissa får tillgång till vad eleven har för bakgrund och skolerfarenhet, medan vissa andra upplever att de får hitta verktyg, strategier och lösningar själva. Trots detta var lärarna överens om att bland annat tydliga instruktioner, bildstöd och grupparbeten kan bidra till ökad inkludering oavsett hur organisationen på skolan ser ut.Resultatet visade också på att exempelvis uppstyrda rastaktiviteter och bestämda faddrar kan hjälpa den nyanlända eleven att enklare komma in i klassen och skapa djupare relationer. Sammanfattningsvis skiljer det mer i lärarnas beskrivna syn på organisationen och hur kommunerna styr upp mottagandet, än vad det skiljer i deras beskrivna arbetssätt kring inkluderingen.