Background:

Pediatric palliative care presents unique challenges for nurses in establishing and maintaining supportive relationships with families. This study aims to illuminate the challenges nurses face in maintaining a caring relationship with the families of children in pediatric palliative care.

Method:

A comprehensive literature-based study of qualitative studies was conducted to explore nurses' experiences and challenges in caring for families in pediatric palliative care settings.

Results:

The review revealed several challenges faced by nurses, including language and cultural differences, difficulties in conveying complex information and expectations, and barriers to effective communication. Nurses also encountered challenges related to emotional distress, high workload, and limited resources.

Conclusion: 

Understanding the challenges nurses face in care relationships with relatives in pediatric palliative care is crucial for developing strategies to support both nurses and families in this sensitive context. Further research is needed to explore effective interventions to address these challenges and enhance the quality of care in pediatric palliative settings.

I denna litteraturstudie belysas de specifika utmaningar som sjuksköterskor står inför när de arbetar med familjer inom pediatrisk palliativ vård. Om den vårdande relationen med närstående inte fungerar bra kan det leda till ökad stress och ångest hos både närstående och barnet i palliativ vård.

Resultaten i detta examensarbete avslöjade flera utmaningar som sjuksköterskor stötte på i vården av barnet som även innefattade barnets familj. En av de mest betydande utmaningarna som identifierades var språk- och kulturskillnader. När vårdpersonal och familjer kommer från olika kulturella bakgrunder eller talar olika språk kan detta skapa hinder för effektiv kommunikation och förståelse. Detta kan göra det svårt att förmedla viktig information om vårdplaner, medicinska procedurer och behandlingsalternativ på ett sätt som är meningsfullt och begripligt för familjerna. Utöver kommunikations utmaningarna står sjuksköterskor inför andra hinder som är specifika för svårt sjuka barn. Dessa inkluderar den emotionella stressen som är förknippad med att vårda barn i palliativ vård samt den höga arbetsbelastningen och de begränsade resurserna tillgängliga för att tillhandahålla den vård och det stöd som krävs. Genom att integrera dessa insatser och strategier kan vårdteam inom pediatrisk palliativ vård arbeta mot att skapa en mer stödjande och välfungerande miljö för både sjuksköterskor och familjer som navigerar genom en svår livssituation. Fortsatt forskning behövs för att utvärdera effektiviteten av dessa interventioner och för att fortsätta förbättra vårdkvaliteten inom detta viktiga område.

Studien föreslår konkreta förbättringsåtgärder för att stödja sjuksköterskors arbete. Centrala insatser omfattar förstärkning av utbildningsprogram och tillgång till resurser för att förbättra kommunikations-förmågan, samt implementering av organisatoriska förändringar som syftar till att skapa en mer stödjande arbetsmiljö. Dessa åtgärder har potential att förbättra vårdkvaliteten för familjer med barn i palliativ vård och att minska den emotionella och arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskor, vilket i sin tur gynnar både personalens välbefinnande och patienternas upplevelse av vården.