Type 2 diabetes (T2D) causes a significant global health challenge, if not addressed promptly. Prediabetes is the pre-existing condition of T2D and is a critical health condition, characterized by elevated blood glucose levels, which are not elevated quite enough to qualify as T2D. Risk factors include obesity, insulin resistance, a sedentary lifestyle, and genetic predispositions. Nurses have a crucial role in preventing the progression of prediabetes through care and lifestyle support. This literature review aimed to describe nurses' experiences in meeting patients with prediabetes. A systematic review method was applied, based on Friberg’s (2022) approach, incorporating both qualitative and quantitative studies to provide a comprehensive overview. 

The results revealed that if nurses based their care on diabetes prevention programs, caused the nurses to shift from traditional educator roles to supportive ones, enhancing patient self-care. Positive outcomes emerged when care was continuous and adapted to patients’ cultural backgrounds. It also showed the importance of nurses’ knowledge of prediabetes including understanding and adapting given care to meet patients’ challenges, like health literacy or language barriers. In conclusion, the study emphasizes the vital role of nurses in promoting lifestyle changes to prediabetes patients and the effectiveness of person-centred diabetes prevention programs tailored to individual needs. 

Andelen personer med diabetes ökar stadigt över hela världen, även i Sverige. Mindre känt är att diabetes har ett preexisterande tillstånd, prediabetes. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i mötet med patienter med prediabetes.

Resultatet visade att sjuksköterskors upplevde en ökad trygghet i sitt arbete som sjuksköterska genom användning av ett diabetesförebyggande program, vilket möjliggjorde ett mer personcentrerat stöd till patienterna. Från sjuksköterskornas erfarenheter visade att anpassning till olika etniska bakgrunder, hälsolitteracitet och ekonomiska svårigheter främjade patienternas utveckling och ledde till positiva effekter på deras levnadsvanor. Det framgick även att om sjuksköterskor saknade befintliga kunskaper om prediabetes, eller inte hade förståelse för och inte kunde anpassa vården efter patienternas olika utmaningar, såsom hälsolitteracitet, begränsades patienternas möjligheter till att förändra sina levnadsvanor.

Slutsatserna visade att sjuksköterskor som deltog i ett diabetesförebyggande program kände sig tryggare och kunde bättre stödja patienternas egenvård. Personcentrerad vård, anpassad efter patienters bakgrund, bidrog till positiva hälsoeffekter. Bristande förståelse för patienternas utmaningar kunde hämma förmågan att förändra sina hälsovanor, medan sjuksköterskors kunskap var avgörande för patienternas utveckling mot hälsosamma levnadsvanor. Bakgrunden beskrev prediabetes som ett tillstånd där blodglukosnivåerna är högre än normalt, vilket ökar risken för att utveckla T2D och allvarliga hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar. Riskfaktorerna inkluderar genetiska faktorer, övervikt samt en stillasittande livsstil. Genom en hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet kan risken för vidareutveckling av prediabetes minska.

Sjuksköterskor spelade en viktig roll i att främja och stödja patienter mot ett hälsosamt liv för att minska risken för prediabetes. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2022), vilket gav en översikt av befintlig forskning. Diskussionen behandlade, utifrån resultatet, olika underteman som rörde faktorer och strategier som påverkade sjuksköterskors möten med patienter med prediabetes. Den använda metoden diskuterades även utifrån uppsatsens olika styrkor.