Den här rapporten beskriver ett treårigt forskningsprojekt, genomfört av Högskolan Väst och finansierat av Forte, som pågick mellan juli 2020 och juli 2023. Det övergripande syftet med studien var att undersöka, såväl ur de professionellas som ur barnens och deras föräldrars perspektiv, hur barn kan bli mer delaktiga i den utredningsprocess som följer på ansökan om stödinsatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Många barn som är aktuella för insatser enligt LSS kan lättare bli delaktiga i mötet med socialtjänsten om handläggaren använder sig av alternativa kommunikationssätt. Det kan underlätta deras möjligheter både att förstå processen och att själva komma till tals och därmed bli lyssnade på. Ett mer specifikt syfte med studien var därför att undersöka hur barns delaktighet kan underlättas med stöd av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).

Resultaten av fokusgruppsintervjuer (N=17) och individuella intervjuer (N=11) med handläggande socialsekreterare visar att det ofta finns en beredskap och en vilja att lyssna på barn under utredningssamtalen. Handläggare upplever dock en rad underlättande men framför allt komplicerande faktorer i mötet med barnet och dess föräldrar. Svårigheterna handlar främst om ambivalens och osäkerhet gällande i vilken mån de har tillräckliga kunskaper om AKK samt rädsla för att göra misstag eller såra barnet. Men de handlar också om tidsbrist och begränsade möjligheter att skapa en relation till barnet. Det kan konkluderas att handläggarnas professionella handlingsutrymme för att främja barns delaktighet i viss mån påverkas av den rådande organisationskulturen, där ett tilllåtande arbetsklimat och proaktivt ledarskap tillskrivs stor betydelse.Vid intervjuer med barnen (N=11) och deras föräldrar (N=12) framkom att barn känner att de blir lyssnade på, men att de ofta behöver hjälp för att uttrycka behov och svårigheter. Här kan AKK vara ett stöd. Inför ett möte behöver barn också informeras om och delta i planeringen, för att under samtalet med handläggaren sedan kunna vara mer delaktiga. Föräldrar anser att barn bör involveras i beslutsfattandet, men även att deras eget engagemang behövs.

Många barn som är berättigade till LSS-insatser skulle kunna tala för sig själva senare i livet om de redan i yngre ålder introduceras till att delta aktivt i bedömningsprocesser. Därför är det viktigt att barn med funktionsnedsättningar, tillsammans med föräldrar och handläggare, får erfarenhet av att prata om känsliga ämnen. Detta kan på längre sikt lindra föräldrars oro kring hur de ska skydda sina barn och värna om deras framtid.I denna rapport redogör vi även för den Fortefinansierade nyttiggörandeinsats som genomfördes i samband med projektets slutförande. Detta arbete bestod i att ta fram ett illustrativt och barnvänligt informationsbrev som handläggande socialsekreterare kan skicka hem till barnet inför ett möte. I detta ”barnbrev” finns enkla frågor om hur barnet vill ha det när det träffar den handläggande socialsekreteraren. Forskargruppen har också tagit fram ett enkelt bildstödmaterial som handläggare kan använda för att pek-prata med barn som behöver stöd att förstå och/eller berätta med vanligt tal.