Bakgrund:

På gymnasiet får skolor erbjuda Svenska som andraspråk, enligt Gymnasieförordningen, 4 Kapitel, 11 §. Men de måste inte. Som skolämne betraktat har Svenska som andraspråk på gymnasiet en relativt kort historia, eftersom det enbart har funnits sedan 1989.

I forskningen lyfts det fram att ämnet länge har dragits med ett lågt anseende och bristande kunskapoch/eller förståelse bland lärare och skolledare. Samtidigt är kollegors och skolledares kunskap och attityder helt avgörande för möjligheten för lärare i Svenska som andraspråk att organisera och bedriva sin undervisning.

Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka skolledare på gymnasiets attityder till skolämnet Svenska som andraspråk (även benämnt som SVA). Genom att fyra skolledare på fyra olika orter i Sverige intervjuas angående ämnet kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur resonerar de intervjuade skolledarna kring skolämnet Svenska som andraspråk (SVA)? Vilka attityder till ämnet visar sig i skolledarnas resonemang? Vilken eventuell påverkan får skolledarnas resonemang för den praktiska organiseringen av ämnet?

Metod:

Denna uppsats har en diskursanalytisk och en fenomenologisk teoretisk utgångspunkt och mot den bakgrunden är metoden som ligger till grund för denna uppsats kvalitativa intervjuer, även benämnda som halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Fyra skolledare på gymnasiet i fyra olika kommuner mellan Malmö i syd och Stockholm i nord har intervjuats och intervjuerna har ägt rum på den digitala mötesplattformen Zoom mellan den 7 mars och den 7 april 2024

Resultat:

Resultatet visar att de intervjuade skolledarna enstämmigt uppvisar positiva attityder till skolämnet Svenska som andraspråk. Därför erbjuds undervisning i Svenska som andraspråk på samtliga av de fyra skolor som presenteras i studien. Skolledarna utgår samtliga från en diskurs där de ser Svenska som andraspråk som ett eget ämne, som visserligen har beröringspunkter med Svenska, men som ger bättre möjligheter och är mer anpassat för elever med svenska som ett andraspråk. Samtidigt lyfter skolledarna också en del organisatoriska hinder och svårigheter, som exempelvis schemaläggningen, kostnaden och vissa elevers negativa inställning till ämnet.

Trots dessa utmaningar har de fyra skolorna ändå valt att erbjuda Svenska som andraspråk, vilket kan sättas i samband med skolledarnas positiva attityder till ämnet. Tre av de fyra intervjuade skolledarna uttrycker dessutom att de tror att deras eget synsätt har betydelse för hur ämnet organiseras på deras respektive skolor. Det är bland annat genom att de anser att alla elever ska ges samma möjligheter, att de lyfter frågorna om Svenska som andraspråk lite extra, eller att det har betydelse för lärarna att ha en skolledare som utgår från en diskurs där Svenska som andraspråk ses som ett eget ämne och inte som en del av, eller ett stöd till, undervisning i Svenska.