Background:

According to statistics the global population constantly increasing, and people living longer. This phenomenon causes an increased workload for palliative care nurses since palliative care departments need to take care of more patients. Previous research shows that nurses working in end-of-life care build long lasting and meaningful relationships with their patients and nurses are especially affected by this relationship when the patients pass away. When patients pass away, nurses feel sadness and tend to develop compassion fatigue that derives from emotional distress which in this setting is difficult to avoid. Nurses who experience compassion fatigue are emotionally and physically affected which can cause insomnia and emotional detachment. Nurses are responsible for maintaining their health and well-being so that patient care is not affected.

Aim:

The aim of this study was to explore nurse’s experiences of emotional distress during end-of-life care

Method:

A literature-based method was used to conduct this study. Articles were searched using the databases Cinahl and PsycInfo resulting in eight qualitative articles analyzed according to Friberg´s 5-step model.

Results:

Three themes emerged: Caring could be experienced as challenging, Organizational problems cause emotional effects, Nurses health-promoting activities.

Conclusion:

Nurses working within end-of-life care find themselves feeling emotionally exhausted and risk developing burnout. Nurses used different coping-strategies to manage emotional hardships.

Detta är en litteraturöversikt med syfte att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av emotionella påfrestningar vid vård av patienter i livets slut. Kvalitativa artiklar har sammanställts till ett resultat som analyserats utifrån Fribergs 5-stegsmodell.

Resultatet utgörs av åtta kvalitativt granskade artiklar där analysen resulterade i tre teman och sex underteman. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskor kan uppleva känslomässiga påfrestningar huvudsakligen vid omvårdnad av patienter under en längre tid där relationen liknar en familj. Det var inte alltid en fördel att relationen blev så stark då sjuksköterskan kände sorg och emotionella påfrestningar när patienten avled. Sjuksköterskor hade vetskap om att omvårdnad av patienter i livets slut var utmanande och kunde leda till utbrändhet men inte att utbrändhet kunde utvecklas efter endast några år inom yrket. Att utbrändhet är vanligt bland sjuksköterskor som vårdar patienter i livets slut ses som ett systematiskt problem som ofta härstammar från omvårdnadens natur och dåliga arbetsförhållanden. Sjuksköterskor känner ibland maktlöshet, skam och hopplöshet vilket kan leda till emotionell utmattning till följd av de påfrestningar sjuksköterskan upplever vid utförandet av omvårdnaden av patienter i livets slut.

Normen i Sverige är idag heltidsarbete och denna norm är extra krävande för sjuksköterskor som utför vård i livets slut. Hög arbetsbelastning till följd av organisatoriska problem samt påverkan på arbetsmiljön där patienter inte fick egna rum påverkar sjuksköterskan. Om patienten fick tillgång till ett privat rum benämndes det som en del av en bra död. Det visade sig att sjuksköterskor hade olika sätt att hantera emotionella påfrestningar och fysisk aktivitet och mental stimulering var viktigt för återhämtningen. En annan del för återhämtning som resultatet belyste var vikten av att separera arbetet från privatlivet. Genom att separera arbetet från privatlivet kan sjuksköterskan fokusera och allokera tid till återhämtning som motverkar emotionell utmattning. Att vara medveten om risker som medför sämre hälsa och vilka coping-strategier som fungerar var sjuksköterskan bättre rustad med kunskap för att hantera de emotionella påfrestningarna. Emotionella påfrestningar som leder till emotionell utmattning har varit ett problem sedan tidigt 90-tal och återfinns än idag.

Sjuksköterskor har ett ansvar att arbeta utifrån uppsatta riktlinjer från Svensk Sjuksköterskeförening (2021) och måste ta hänsyn till sin hälsa. De riktlinjer sjuksköterskor utgår ifrån kan ge trygghet och stöttning eftersom omvårdnaden blir standardiserad. Sjuksköterskor behöver känna en mening med sitt arbete och privatliv för att kunna hantera emotionella påfrestningar.