I den svenska skolan finns det många olika språkliga, kulturella och flerspråkiga resurser att tillgå i undervisningen, där eleverna i Sverige erbjuds studiehandledning på modersmålet för att stödja nyanlända elevers ämnes- och kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att ta del av hur lärarna i årskurs 1 – 9 uppfattar samarbetet med studiehandledarna, för att främja elevernas ämnes- och kunskapsutveckling. Studien avsåg att belysa hur lärarna upplever studiehandledningen, hur lärarna beskriver samarbetet med studiehandledarna samt vilka strategier och metoder lärarna använder för att främja elevernas ämnes- och kunskapsutveckling. Enkäterna har skickats till 249 medarbetare på kommunens åtta skolor, 22 av dessa har deltagit i enkäten.

Ett av studiens viktigaste resultat visar på vikten av att fortsätta arbeta med att organiseringen av undervisningen för andraspråkelever, för att eleverna ska kunna lämna grundskolan med gymnasiebehörighet. Studiens resultat visade även att alla elever inte får studiehandledning i den utsträckning som behövs eller i ämnen som önskas, för att de ska kunna optimera sin språkutveckling. Olvegård (2014) belyser i sin studie att en konsekvens av att inte ge eleverna tillgång till stöttning av språkpedagogisk handledning kan leda till sämre skolresultat för andraspråkselever. De kan in sin tur leda till att eleverna lämnar både grundskola och gymnasieskola med ofullständiga betyg. Resultatet visar också på att det finns ingen tydlig uppfattning om vem och när studiehandledning ska initieras, vilket kan ha en påverkan på hur samarbetet mellan lärare och studiehandledare är. Detta kan tolkas utifrån Skolinspektionensgranskning i Skolverket (2015) av utbildning för nyanlända elever som betonar att när studiehandledningen som erbjuds är av god kvalitet är det en viktig stödinsats för den elev som behöver det. Däremot uppvisar Skolinspektionens granskning allvarliga brister i sättet att hantera studiehandledning där kompetensen kring studiehandledning varierar samt hur praktiskt förankrat studiehandledningen är.Resultatet visar också på vikten av en varierad undervisning, där transspråkande metoder får ta plats i klassrummet för att främja elevernas språk – och ämnesutveckling. Detta kan tolkas utifrån tidigare forskning, vilket Ofélia García (Skolverket, 2018) har påvisat hur mycket transspråkande kan betyda för elevers skolframgång. Där eleverna får använda alla sina språkliga förmågor för att kunna tillägna sig nya kunskaper