Bakgrund:

Årligen insjuknar cirka 900 barn och ungdomar i Sverige med diabetes typ 1 och statistiken visar att trenden stadigt ökat de senaste 20 åren. Behandlingsstrategier uppdateras och utvecklas ständigt, vilket ställer stora krav på skolsköterskan. Tidigare forskning visar att barn som diagnostiserats med diabetes typ 1 upplevde många svåra känslor efter diagnosen. Föräldrarna upplevde att skolsköterskan var en viktig resurs för att barnet skulle få uppleva ett bra stöd genom sin skolgång. Barnkonventionen beskriver hur alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa, rätt till liv samt rätt till utveckling och enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever från förskoleklass till gymnasieskola rätt till elevhälsa. Det omfattar psykologiska, psykosociala, medicinska samt specialpedagogiska insatser. Tidigare forskning har visat hur goda studieresultat hänger samman med stabila blodsockernivåer och är direkt avgörande för barnets utveckling. Det anses bevisa hur viktig och stor skolsköterskans stödjande roll är i relation till barnet med diabetes typ 1 inom skolmiljön.

Syfte:

Belysa skolsköterskans upplevelse av att stödja barn med diabetes typ 1 i grundskolan.

Metod:

Med utgångspunkt från vetenskapliga kvalitativa artiklar har en meta-etnografi genomförts, där metoden beskrivs utav Noblit och Hare (1987) som sammanställt en sjustegsmodell. Resultatet bygger på åtta kvalitativa studier hämtade från databaserna CINAHL och PubMed.

Resultat:

Av resultatet framkom att skolsköterskans stödjande roll påverkades av teamarbetets funktion, kommunikation samt ny teknologi. Teamarbetets funktion med tydlig rollfördelning var avgörande för skolsköterskans stödjande roll, oklara roller skapade osäkerhet över vem som ansvarade för att stödet till eleven mötte dennes behov. Användandet av en välformulerad vårdplan som verktyg och att skolsköterskan var tillgänglig för eleven ingav trygghet som bidrog till elevens utveckling och hälsa. När det inte fanns någon tydlig vårdplan kring elevens diabetesbehandling skapade det svåra situationer under skoltid. Olika sätt att kommunicera inom teamet samt med elevens diabetesteam påverkade skolsköterskans möjlighet till stöd. När kommunikationen brast hade skolsköterskan inte den senaste information om eleven. Den ständiga utvecklingen inom diabetesbehandlingen sågs som en utmaning för skolsköterskan och skolsköterskan kom ständigt i kontakt med ny teknologi men fick inte alltid tillräckligt med utbildning och tid att sätta sig in i denna.

Slutsats:

Alla de faktorer som påverkar skolsköterskans möjlighet till att vara ett bra stöd till eleven behöver uppmärksammas och utvecklas. Det anses bidra till möjlighet för framställning av nya arbetsmetoder som säkerställer att barnet med diabetes typ 1 får det stöd de behöver. På så sätt kan alla barn i skolan få samma förutsättningar till utveckling och möjlighet till att uppleva hälsa.

Background:

Every year approximately 900 children and adolescence in Sweden becomediagnosed with type 1 diabetes and statistics show that the trend has increased over the past 20 years. Research shows that children diagnosed with type 1 diabetes experienced many difficult feelings after their diagnosis, which was interpreted as a normal reaction since the children were in an uncertain situation and needed to adapt to a new life. Parents felt that the school nurse played an important role in the child’s experience of good support in the school setting. The number of students the school nurse was responsible for was also found to be a significant factor in parents' sense of security. According to the Swedish law “Skollagen”, all students from preschool to upper secondary school have the right to student health, which includes psychological, psychosocial, medical and special educational interventions. Previous research has shown that good study results are based on stable blood sugar levels and are crucial for the child's development. The Convention on the Rights of the Child describes how all children have the right to the best possible health, the right for life and the right to development. This proves how important and great the supporting role of the school nurse is within the school setting, in relation to the child with type 1 diabetes.

Aim:

Illustrate the school nurse's experience of supporting children with type 1 diabetes in primary school.

Method:

Based on scientific qualitative articles, meta-ethnography has been used as a method. The method is described by Noblit and Hare (1987) who put together a seven-step model. The result is based on eight qualitative studies elected from the databases CINAHL and PubMed.

Results:

The supporting role of the school nurse is affected by the function of teamwork and its role distribution, but also by the new technology. To support the student in the best way, it was essential that the team worked well together and that everyone had clear roles. Unclear roles created uncertainty about who was responsible for ensuring that the support for the student met their needs. The use of a well-formulated care plan and being available to the student, provided a sense of security that supported the student's path to development and health. When there was no clear plan regarding the student's diabetes treatment, it created many difficult situations in school. Different ways of communicating within the team affected the school nurse's ability to provide support. When there were communication difficulties, the school nurse did not know the latest information about the student. It also appeared that because diabetes treatment is constantly developing, it was a challenge for the school nurse to keep up to date. The school nurses were constantly facing new technology but did not receive enough training and time to familiarize themselves with it.

Conclusion:

All the factors that affect the school nurse's ability to provide good support to the child need attention, in order to achieve new working methods that ensure that the child with type 1 diabetes receive the support they need. In this way, all children in school are given the same possibility for development and the opportunity to experience health.