Bakgrund: Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan brottslighet och psykisk ohälsa. Kartläggningar av lagförda ungdomar i Sverige indikerar att majoriteten av dessa ungdomar, som har beslut om ungdomsvård, lider av minst ett psykiatriskt tillstånd. Ungdomsvårdens uppdrag och målsättningar inkluderar främjandet av ungdomars fysiska och psykiska återhämtning samt avslutande av brottsligt beteende. Svensk brottsstatistik visar att cirka 38 % av de vårdade ungdomarna återfaller i brott.

Syfte: Syftet med den aktuella studien är att undersöka förekomsten av psykiatriska tillstånd hos lagförda ungdomar och att behandla kompletterande frågeställningar.

Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts enligt fyrstegsmodellen, som utvecklats av Friberg (2022).

Resultat: Resultaten presenterar fyra kategorier. Förekomst av psykiatriska tillstånd beskriver vilka psykiatriska tillstånd som är vanliga bland lagförda ungdomar och vilka tillstånd som dominerar. Symtom vid psykiatriska tillstånd, belyser hur vissa psykiatriska tillstånd manifesterar sig samt generella symtom som är vanliga hos ungdomarna. Diagnosskillnader mellan könen framhäver skillnader i förekomst av olika psykiatriska tillstånd mellan flickor och pojkar. Tillstånd och brott – de vanliga formerna beskriver vilka brott ungdomar med psykiatriska tillstånd begår och hur förekomsten av brott varierar beroende på olika psykiatriska tillstånd.

Slutsats: Studiens resultat indikerar att lagförda ungdomar har ett komplext vårdbehov där samsjuklighet förekommer. Det är därför viktigt med kompetent och utbildad personal inom ungdomsvården. Implementering av internationellt beprövade behandlingsmetoder kan utgöra potentiella alternativ för svensk ungdomsvård.