Bakgrund:

Med ökad ålder ökar risken att insjukna i psyksik ohälsa. Psykisk ohälsaidentifieras inte i den utsträckning som behövs vilket medför ett lidande för den äldre personen. Specialistsjuksköterskan spelar en central roll i att identifiera psykisk ohälsa och säkerhetsställa att äldre personer med psykisk ohälsa får adekvat hjälp.

Syfte:

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda den äldre personen med psykisk ohälsa i hemsjukvård.

Metod:

En systematisk integrativ litteraturstudie i enlighet med beskrivningen av Whittemore och Knafl.

Resultat:

Den integrativa litteraturstudien resulterade i tre huvudteman; En känsla av rädsla och otillräcklighet, vikten av förtroe.ndefulla relationer och holistisk vård och organisatoriska hinder och möjligheter. Bristande kunskap och erfarenhet påverkade sjuksköterskornas förmåga att identifiera och vårda äldre med psykisk ohälsa. Kunskap, erfarenhet och personcentrerad vård med en holistisk människosyn främjade identifiering av psykisk ohälsa hos äldre personer och bidrog till förtoendefulla vårdmöten. Organisatoriska hinder så som tidsbrist och stress gjorde att sjuksköterskorna inte kunde uppmärksamma och priotera den psykiska ohälsan. Samverkan i team och tydliga rutiner underlättade identifieringen och vården av äldre med psykisk ohälsa, men bristande samarbete och kunskapsöverföring sågs som hinder.

Slutsats:

För att sjuksköterskor skall kunna identifiera och främja psykisk hälsa hos äldre krävs ett personcentrerat förhållningssätt som tar hänsyn till hela individen och deras livssituation. Teamarbete och samverkan är avgörande för att erbjuda effektiv vård, med stöd från andra yrkesgrupper som kan bidra till att främja den äldres psykiska hälsa. Organisatoriska förutsättningar behöver finnas för att ge sjuksköterskor tillräckligt med tid och resurser för att kunna hantera både somatiska och psykiska besvär hos äldre.

Background:

With increased age, the risk of developing mental health disorders increases. Unfortunately, mental health issues are not identified to the extent needed, resulting in suffering for the elderly person. The specialist nurse plays a central role in identifying mental health issues and ensuring that older individuals with mental health problems receive adequate help. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for elderly people with mental health issues in home care.

Method:

A systematic integrative literature review following Whittemore and Knafl's description.

Results:

The integrative literature review resulted in three main themes: a sense of fear and inadequacy, mutual understanding creating conditions for care, organizational barriers and opportunities. Lack of knowledge and experience affected nurses' ability to identify and care for older adults with mental health issues, and organizational barriers such as time constraints and stress prevented nurses from addressing and prioritizing mental health. Knowledge, experience, and person-centered care with a holistic view of individuals promoted the identification of mental health issues in older adults and contributed to trustworthy care encounters. Collaboration in teams and clear procedures facilitated the identification and care of older adults with mental health issues, but lack of collaboration and knowledge transfer were seen as obstacles.

Conclusion:

To identify and promote mental health in the elderly a person-centered approach is required from the nurse, taking into account the whole individual and their life situation. Teamwork and collaboration are crucial to providing effective care, with support from other professional groups that can contribute to promoting the mental health of the elderly. Organizational conditions need to be in place to provide nurses with sufficient time and resources to address both somatic and mental health issues in the elderly.