Bakgrund: En majoritet av alla barn mellan ett och fem år är inskrivna i den svenska förskolan (Skolverket, 2022). Att introduceras in i förskolan kan vara en tid av mycket oro och förändringar både hos det aktuella barnet och hos dess vårdnadshavare och det är av vikt att denna tid blir så positiv som möjligt för alla parter (Markström & Simonsson, 2017, s.179). I och med detta är det viktigt att få mer kunskap om hur förskollärare förbereder den första tiden för barnet och dess vårdnadshavare. Enligt Simonsson (2015, s. 14–16) är det viktigt att barnen ges möjligheter till en positiv introduktion redan i tidig ålder, detta för att det sätter grunden för barnets framtida introduktioner in till skolans värld och att det även kan bidra till framgång i den fortsatta utbildningen i skolan. 

Syftet: Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskollärares erfarenheter och resonemang kring att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt vid introduktionen för de barn som påbörjar sin första tid i förskolan.

Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod och datamaterialet är insamlat via enskilda intervjuer med sju förskollärare. Vid intervjuerna utgick vi från en intervjuguide med frågor rörande introduktion och planering av denna. De förskollärare som vi intervjuade i vår studie hade arbetat inom yrket i ett spann av 2–35 år. 

Resultat: Resultatet visar att förskollärarna i studien planerar att arbeta utefter en-till-en, vid introduktionen. Vilket innebär att de arbetar utefter att ha endast en ansvarspedagog som introducerar det aktuella barnet vid introduktionen och som ska knyta an till barnet. Detta indikerar att anknytning är av vikt vid barns introduktion. Förskollärarna är måna om att skapa förutsättningar för en bra och individinriktad introduktion och att det är detta som mestadels styr förskollärarnas resonemang