Bakgrund: Inom matematikforskningen är det svårt att hitta studier som gjorts avseende signalordens betydelse för elevernas matematikprestationer och för deras matematiska förståelse. Det finns även forskning som diskuterar den styrande roll matematikläromedel och nationella prov har inom svenska skola och den påverkan matematikläromedlen och de nationella proven har på undervisningen.  

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att jämföra vilka signalord som används i två läromedelsböcker i matematik och de nationella proven för årskurs 3 och se om det finns några samband mellan de matematiska signalord som används inom läromedelsböcker och de nationella proven för årskurs 3. Mer specifikt är syftet att identifiera vilka signalord som används inom aritmetiken i två läromedelsböcker i matematik för årskurs 3 och jämföra med de signalord som används i de nationella proven för årskurs 3 för att se om det finns några samband eller olikheter i dessa vilka kan påverka elevers resultat.  • Vilka signalord dominerar till antal inom respektive läromedelsbok och de nationella delproven för årskurs 3? • Vilka skillnader och likheter finns det mellan de två läromedelsböckerna i matematik i årskurs 3 avseende de matematiska signalord som används? • Vilka likheter och skillnader finns det mellan de signalord som används i de två läromedelsböckerna i matematik i årskurs 3 och de nationella proven för årskurs 3?  

Metod: För det ovannämnda syftet har jag valt att använda mig av en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Inom ramen för denna studie har det framkommit att det inte är någon skillnad mellan de signalord som används i läromedelsböckerna och de nationella proven. Däremot har det framkommit att läromedelsböckerna använder fler olika signalord i jämförelse med de nationella proven. Mellan läromedelsböckerna syns skillnader i valet av vilka signalord som används och även hur dessa används, men inom ramen för denna studie går det inte att besvara vad dessa skillnader beror på.