Svensk socialtjänst, och framför allt socialsekreterare inom barn och unga är idag i blickfånget på grund av desinformationskampanjer på sociala medier.Desinformationskampanjerna består av ryktesspridning som uttrycker att socialsekreterare kidnappar barn utan stöd i lagstiftning. Detta har eskalerat och medför att socialsekreterare hamnar i hotfulla situationer. Forskning visar attdesinformationskampanjer, hot och våld mot socialsekreterare är ett problem i samhället och påverkar demokratiska processer. Det framgår att det kan öka risken för att medborgare inte får, eller vågar söka hjälp hos socialtjänsten. Syftet med studien var därav att undersöka om desinformationskampanjer och hot och våld på sociala medier, riktade mot socialtjänst påverkar myndighetsutövningen hos socialsekreterare, och iså fall hur. Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och utfördes digitalt via Teams. Urvalet bestod av två socialsekreterare och en enhetschef med erfarenhet av myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorg, barn och unga. Empirin analyserades med tematisk analys utifrån Michael Lipskys teori om Street-Level Bureaucracy - gräsrotsbyråkrati medbegreppet handlingsutrymme som en lins. I resultatet framgår att socialsekreterares myndighetsutövning, utredningsprocesser och handlingsutrymme påverkas av desinformationskampanjer och hot och våld på sociala medier. Slutsatser som dras är att arbetet med att mota desinformation är tidskrävande och påverkar socialsekreteraresandra arbetsuppgifter. Hot, våld och uthängning leder till rädsla vilket kan ställarättssäkerheten på sin spets. Det resulterar även i ett mer begränsat handlingsutrymme vilket påverkar socialsekreterares arbete. Sammantaget påverkar detta hela myndighetsutövningen på olika sätt.