Bakgrund: Hur sagan som en litterär form och hur sagan görs levande i verksamheten på förskolan och beskrivs i förskolans tidigare styrdokument. Vidare jämförs innehållet om sagans möjligheter från förskolans tidigare styrdokument med den nu gällande läroplanen för förskolan Lpfö18.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sagans roll i förskolans verksamhet samt på vilket sätt kan sagornas innehåll bearbetas och användas för att utveckla barnens fantasi och kommunikation.

Metod: Det är en didaktisk studie utifrån lärarperspektiv av verksamheten. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv. Kvalitativ metod utgörs av intervjuer med fyra pedagoger från fyra olika förskolor.

Resultat: I resultatet framgår att pedagoger arbetar med sagan som en planerad aktivitet i förskolan och de visar på att de har mål i förskoleplaner och temaarbeten som belyser sagan i planerad aktivitet på förskolorna. Pedagogerna skapar även bokhörnor tillsammans med barnen för att synliggöra sagan i vardagen. Förskolorna för kontinuerliga boksamtal tillsammans med barnen under planerad och spontan form där barnen får reflektera över innehåll i sagan. De möjliggör plats för dramalek i verksamheten genom att tillse med utklädningskläder och handdockor för att upptäcka sagan i spontan form på förskolorna. Detta kan vara ett material hinder då inte alla förskolor har tillgång till just utklädningskläder eller handdockor men de utformar verksamheten efter deras förmåga. Pedagogerna finns som stöd för barnen i deras upptäckande av sagor och möjliggör tillfällen för dem att upptäcka sagor på bibliotek och bokbussar. Genom sagoläsning stimuleras barns fantasi och utmanas i vad som är gränsen mellan verklighet och overklighet. De får lära sig karaktärers betydelse och att leva sig in i deras värld med hjälp av fantasin.