Bakgrund: Den etniska och språkliga mångfalden i Sverige har stadigt ökat under de senasteåren. Detta innebär att det finns allt fler barn som talar ett annat modersmål än svenska inskrivnapå våra förskolor. Enligt barnkonventionen, som blev svensk lag i januari 2020, har alla barnrätt till sitt språk (Unicef Sverige, 2018). Sveriges förskolor måste vara förberedda på att geförutsättningar för att kunna utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och ett intresse iskriftspråk på svenska (Läroplan för förskolan [Lpfö18], 2018, s. 14). Barn skall också gesmöjligheten att utveckla sitt modersmål om de har ett annat modersmål än svenska (Läroplanför förskolan [Lpfö18], 2018, s.14). Användandet och stödjandet av translanguaging i praktikenhar lyfts fram som ett sätt att kunna göra detta. I den här studien undersöks hur olika förskolori Västsverige arbetar kring flerspråkiga barns språkutveckling. På vilka sätt stöds barnens olikaspråk av pedagogerna och förekommer translanguaging på något sätt?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barnsspråkutveckling i relation till läroplanens mål gällande svenskan såväl som modersmål.Metod: Studien genomfördes på fyra olika förskolor med ett etnografiskt angreppssätt, därobservationer och fältanteckningar har använts som datainsamlingsmetod. En tematisk analysanvändes för att bearbeta det insamlade materialet.Resultat: Resultaten visade att pedagogerna använde sig av olika arbetssätt för att utvecklabåde svenska och modersmålet. Pedagogerna arbetade på ett språkmedvetet sätt i bådeplanerade och spontana undervisningar, såväl som vardagliga rutiner såsom måltider ochinomhuslek. Detta skapade möjligheter för barn att utveckla förmågor i alla sina språk.Observationerna visade också att pedagogerna tillämpade flera olika translanguaging strategieroch i många fall hade en uttryckt strävan att inkludera barns modersmål i verksamheten.