Bakgrund: Fritidshemmet ska enligt Skollagen kap 14 § 2 (SFS 2010:800) samverka medskolan i ett gemensamt uppdrag för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevers utveckling och lärande. Hur samverkan ska gå till tydliggörs inte i styrdokument, vilket ger utrymme för varje skolledning att forma samverkan utifrån skolans behov och rektors intentioner. Därtill märkte jag under min VFU att fritidslärare tar olika roll i samverkan med skolan. Detta väckte mitt intresse och nyfikenhet att ta reda på mer om olika samverkansstruktur, hur de upplevs av både samverkande yrkesaktörer och vilken roll dessa strukturer spelar för kvalitet i fritidshemmets uppdrag.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare och fritidslärare upplever den samverkansstruktur som har valts mellan fritidshem och skola och hur samverkan påverkar kvaliteten i fritidshemmet.

Metod: Kvalitativa intervjusamtal med semistrukturerad intervjuguide.

Resultat: Resultatet visar att lärarkategoriers uppfattning om begreppet ”samverkan mellan fritidshemmet och skolan” i relation till samverkansmål har betydelse för kvalitén av samverkan. Vidare framkom i studiens resultat att samma samverkansstruktur kan upplevas på olika sätt av fritidslärare och klasslärare och att den största orsaken är avsaknanden av samverkansmål, ojämlik makt mellan yrkesprofessioner samt otydlig ledning. Alla yrkeslärares beskrivningar av önskade förändringar i sin befintliga samverkan riktades till det traditionsintegrerade systemet där båda verksamheter är integrerade och yrkeslärararna arbetar ihop så att vilken undervisningskultur som helst kan användas när som helst. Därtill visar resultat att den samverkansstruktur som väljs kan påverka kvaliteten i fritidshemmet beroende på bland annat: den position som fritidsläraren tar i samverkan under skoltiden och tiden som tilldelas till planering av både gemensamma och fritidshemmets aktiviteter.