Sammanfattning: Denna uppsats innehåller tidigare forskning kring fritidslärares relationer med övriga kollegor och hur fritidslärare upplever att sin yrkeskompetens kommer till användning under skoltid samt om det finns andra faktorer som påverkar deras yrkesroll. Vi har gjort sju semi-strukturerade intervjuer med fritidslärare/fritidspedagoger på olika skolor och sedan gjort transkriberingar och tematiska analyser av dessa. Vi valde att inrikta vår text utifrån vissa valda aspekter som vi analyserat och diskuterat för att få en bild av hur det ser ut i nutid för att vidare sätta det i relation till tidigare forskning. Därefter kommer förslag på vidare forskning som vi ansåg hade kunnat fördjupa problematiseringen ytterligare. 

Bakgrund: I en rapport från Skolinspektionens (2018, s.6) framkommer det att fritidshemmet har stora möjligheter till att stimulera elevernas utveckling och lärande, men att dessa möjligheter inte tas tillvara i tillräckligt stor utsträckning. Vi menar att detta är viktigt att undersöka för att få en bild av, och en förståelse för hur det faktiskt ser ut, därför riktar sig studien till hur fritidslärare på några olika skolor själva upplever sin arbetssituation. 

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och tolka hur fritidslärare upplever sin roll och hur deras kompetens används under skoltid.Metod: Med en kvalitativ metod genomförde vi sju semi-strukturerade intervjuer. På så sätt kunde vi undersöka hur fritidslärares arbetsuppgifter på olika skolor ser ut, för att få en vidare förståelse av lärarnas egna upplevelser kring hur deras kompetens används.

Resultat: I resultatet av vår studie kunde vi dra slutsatsen att fritidsläraryrket är mångfacetterat och många gånger otydligt formulerat vilket leder till att ledningen på olika skolor gör en fri tolkning av hur fritidslärare ska arbeta under skoltid. Vi kunde också märka av att det fanns en önskan från fritidslärarnas håll att få bli mer inkluderade och delaktiga i skolans olika uppdrag. Resultatet pekade även på att det fanns en maktobalans och statusskillnad bland yrkeskategorierna, då fritidslärarna ofta upplevde att de fick kämpa för att hävda sina kunskaper och kompetenser för att bli legitimerade.