Bakgrund: Personer med svår psykisk funktionsnedsättning (SPF) har en högre förekomst av orala ohälsa än övriga befolkningen, med både större frekvens och högre allvarlighetsgrad. Det är därför viktigt att identifiera barriärer och främjande faktorer som påverkar den orala hälsan hos personer med SPF, så att psykiatrisjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap i vårdmötet med patienten.

Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån sjuksköterskans eller patientens perspektiv identifiera faktorer som påverkar den orala hälsan hos personer med svår psykisk funktionsnedsättning/SPF. Samt presentera frekvens av förekommande faktorer.

Metod: En integrative review användes enligt Whitemore och Knafl (2005) modell, detta för att kunna använda både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Information inhämtades från två databaser, där användes nio artiklar som motsvarade syftet samt fyra från osystematisk sökning, vilket gav totalt 13 artiklar.

Resultat: Fynden strukturerades i 4 teman och 14 subtema. De två hindrande temana var: Utanförskap, vilket var avsaknad av försäkring, användandet av substanser, dålig ekonomi samt Försvårande omständigheter, vilket var ignorerande av smärta eller orala hälsoproblem och medicinbiverkningar. De två främjande var Psykiatrisjuksköterskan som resurs, vilket var påminnelser, transport, hjälp med orala hygienen och struktur samt Främja kunskap om oral hälsa och SPF, som innebar utbildning för personer med SPF, psykiatrisjuksökterskan samt SPF:s behov av bra bemötande inom tandvården.

Slutsats: Personer med SPF behöver regelbunden hjälp med struktur och orala hälsobehov. Oral omvårdnad för personer med SPF är en komplex omvårdnadshandling och psykiatrisjuksköterskor behöver tydliga rutiner och mer kunskap.

Background: Persons with severe mental illness (SMI) has a higher degree of oral health problems than the general population, with both higher frequency and more severe problems. Therefor it is important to identify barriers and facilitators that affects the oral health of them, so that the psychiatric nurse can use these findings in their daily work.

Aim: The aim of this literature study is from the nurse’s or patient’s perspective identify factors that affects the oral health of persons with SMI. And to present frequency of identified factors.

Method: An integrative review according to Whitemore and Knafl (2005) was used to be able to use studies of both quantitive and qualitative research. The information was collected from two databases and nine was selected that complied with the aim and another four from unsystematic search, given a total of 13 studies.

Results: The findings were structured into 4 themes and 14 subthemes. The two barrier themes were: Alienation, which was lack of insurance, substance abuse, economy, and Obstructingcircumstances, which was ignoring oral health and pain, medicine side effects. The two facilitators were The psychiatric nurse as a resource, which was reminders, transport, assisting oral hygiene and structure and Promoting knowledge about oral health and SMI which was education.

Conclusion: Persons with SMI needs regularly help with structure and oral health. Oral care for persons with SMI is a complex nursing act and psychiatry nurses need clear routines and more knowledge.