Bakgrund

I läroplanen (Skolverket, 2019) så beskrivs det hur skolan ska präglas av omsorg av denenskildes välbefinnande och utveckling. Verksamheten ska även främja medkänsla samt förståelse för andra människor. Emotionella förmågor behövs för att hantera situationer känslomässigt och social medvetenhet krävs för att få förståelse för andra medmänniskor. Emotionella och sociala aspekter inverkar då vi behöver bemästra den känslomässiga hanteringen för att komma överens med andra. Tidigare forskning visar på att brister av socioemotionella förmågor inverkar på psykisk hälsa och har effekter såväl på individers välbefinnande, utvecklingspotential och dess möjlighet i att utveckla positiva relationer.

Syfte

Min studie undersöker fritidslärares förhållningssätt till, och möjligheter till att stödja elever i deras socioemotionella utveckling. Utifrån syftet bildade jag frågeställningarna:Vilka möjligheter skapar fritidslärare för samtal kring emotionella förmågor? Hur arbetar fritidslärare för att främja elevers utveckling av sociala medvetenhet? Vilken vägledning får elever i att hantera självreglering i konfliktfyllda situationer? Vilka förutsättningar finns det för fritidslärare att inleda ett samarbete med elevhälsan vid behov av ytterligare stöttning av elevers socioemotionella utveckling?

Metod

Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av sex fritidslärare, ifrån tre olika skolors fritidshem i två olika kommuner.

Resultat

Studien visar på att fritidslärare har skilda förhållningssätt och olika åsikter kring hur deska stödja elever i deras socioemotionella utveckling. Ett perspektiv är att lärandet sker i stunden och andra framhäver förebyggande program. Vägen till elevers socioemotionella självständighet framställs som en slingrig väg där det krävs att både elev och lärare tar ansvar. Konflikthantering markeras som ett centralt uppdrag och är viktig för att elevers känslor och sociala medvetenhet ska främjas samt utvecklas. Fritidslärare menar däremot att tiden inte alltid räcker till. Till sist visar studien att fritidshemmet behöver stärka sitt samarbete med elevhälsan, då fritids i nuläget uppfattas som en ensam ö, utanför skolan.