Detta examensarbete baseras på en kvalitativ studie av nio läroböcker som används i svenska som andraspråksundervisning på gymnasial nivå, för att undersöka hur vithet respektive icke-vithet representeras i böckerna. Därefter har det gjorts en studie kring hur läroböckernas representationer kan påverka en andraspråkelevs identitetsarbete. Tidigare forskning kring barn och ungdomars identiteter gjord av Sandell Ring (2018) visar att just böcker är en av de faktorer som spelar stor roll för ett barns identitetsutveckling. Då läroböcker ständigt produceras finns det ett stort urval för läraren att använda sig av i sin undervisning och denna studie syftar då till att se hur väl anpassade böckerna är för eleverna som ska arbeta med dem. Analysen som gjorts av de nio utvalda läroböckerna är baserad på semiotisk, socio-semiotisk och diskursanalytisk teori för att ta reda på vilka olika typer av maktförhållanden samt konnotativa/denotativa budskap som kunnat identifieras i böckernas text- och bildinnehåll. Resultatet visar att främst fem av de nio analyserade läroböckerna har ett flerkulturellt perspektiv som gynnar en andraspråkelevs identitet, medan övriga fyra genomsyras av ett assimileringsperspektiv som kan komplicera identitetsuppdraget hos eleverna. Läroböcker med ett flerkulturellt perspektiv kan därför vara mer användbara för en andraspråksundervisning. Böcker med ett assimileringsperspektiv behöver inte nödvändigtvis exkluderas helt ur undervisningen, då de kan ha andra förtjänster. Den som använder sig av böcker med assimileringsperspektiv bör dock vara medveten om att de kan ge ett sämre stöd för elevernas identitetsutveckling.