Bakgrund: Moderaterna är ett liberalkonservativt parti, som under olika perioder i deras historia har betonat olika delar av sin ideologi. Ibland har tyngdpunkten legat i liberalismen, för att sedan ligga vid konservatismen, men allt som oftast tillsammans. I början av 2010-talet var Moderaterna ett tydligt liberalt parti, med tal om fri rörelse och öppna gränser, där man tonade ner betydelser av saker som nationella värden, traditioner och kulturella skillnader. Numera har en förskjutning skett inom partiet, och de konservativa dragen träder fram på bekostnad av det liberala. Nu talas det i stället om kraftiga åtstramningar av migrationen, betydelsen av kulturella och traditionella gemenskaper, lag och ordning, och hårdare straff. Hela det svenska politiska landskapet har under de senaste mandatperioderna förändrats, vilket är varför det är intressant att närmre undersöka det största partiet i opposition, och dess eventuella förändringar, och hur stora de i så fall är.
Syfte: Studiens syfte är att, genom en idealtypsanalys undersöka om, hur och varför Moderaterna har förändrats under 2010-talet.
Metod: Föreliggande studie görs genom innehållsanalyser av partiets budskap vid två tillfällen, i början, samt slutet av 2010-talet. För att sedan genom upprättandet av två idealtyper göra en analys av budskapen i förhållande till dem. I studien genomförs även samtalsintervjuer med riksdagsledamöter, som haft insyn under förändringsprocessen. Intervjuerna syftar till att förklara partiets förändring och utveckling.
Resultat: Resultaten visar att Moderaterna i början av 2010-talet var ett parti som uteslutande präglades av karaktärsdragen som utgör idealtypen GAL i föreliggande studie. För att efter tio år vara ett parti som förändrats till den grad att de till övervägande del har drag som bäst stämmer överens med idealtypen TAN, även om de fortfarande har drag som stämmer överens med den förra idealtypen. Det är alltså en anmärkningsvärd ideologisk förändring som skett beträffande huruvida tyngdpunkten i partiet ligger vid liberalismen eller konservatismen.
2022. , p. 25