Suicide is a major worldwide public health problem. In Sweden, it is estimated that in 2020 around 1441 people died as a result of suicide (NASP, 2021). The government established a national action plan in 2008 to reduce the number of people who succumb to suicide where the fire & rescue service is mentioned as a relevant professional group regarding suicide prevention work. The current study aimed to gain an increased knowledge of fire & rescue personnel experiences of suicide calls and their experiences in the encounter with suicidal individuals. The analysis of the data collected using a semistructured interview guide was carried out through a thematic analysis in which it resulted in four themes: mental strain, professional competence, social support and the strength of the fire & rescue service. The theory KASAM was used to try and understand the respondents' experiences. The respondents' experiences varied regarding the conditions when dealing with suicide calls in terms of training and practice. The majority of respondents had undergone training in suicide prevention yet the same amount wished for more. Additionally, the respondents stated there was some uncertainty when on a suicide call yet displayed being positive towards being called out on such calls. If there are plenty of work resources it can better help with dealing with difficult working conditions. The results show the complexity of the interplay between the demands of work requirements and resources within the fire & rescue service.

Suicid är ett stort folkhälsoproblem världen över och i Sverige uppskattas omkring 1441 personer ha omkommit till följd av en fullbordad suicidhandling under 2020 (NASP,2021). Regeringen inrättade 2008 ett nationellt handlingsprogram för att minska suicid bland befolkningen där räddningstjänsten omnämns som relevant yrkesgrupp för det suicidpreventiva arbetet. Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap om räddningstjänstpersonals erfarenheter av larm rörande suicid och deras upplevelser i mötet med suicidnära personer. Sju personer inom räddningstjänsten intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av data genomfördes genom en tematisk analys och resulterade i fyra teman: mentalt påfrestande, yrkeskompetens, socialt stöd  och räddningstjänstens styrkor. Teorin KASAM användes för att försöka förstå respondenternas upplevelser. Respondenternas upplevelser varierade gällande förutsättningarna att hantera suicidlarm i fråga om utbildning och övning. Majoriteten av respondenterna hade genomgått en utbildning i suicidprevention men efterfrågade mer utbildning. Dessutom uppgav respondenterna att det fanns en viss osäkerhet vid suicidlarm men de var ändå positiva till att de åker på dessa larm. Finns det gott om resurser i arbetet kan dessa bidra till att hantera svåra arbetsvillkor. Slutresultatet visar på komplexiteten i samspelet mellan arbetets krav och resurser inom räddningstjänsten.