Med allt högre krav på ett hållbart samhälle ökar behoven av en snabb och innovativ produktion med högteknologiska lösningar och ökad kompetens för att möta framtidens digitala transformation. Industrin står därmed inför stora behov av kompetens och tillgång till akademisk spjutspetsutbildning i flexibla former. Kraven på en effektiv produktion efterfrågar nya kunskaper inom områdena, produktionsteknik, digital produktion (I4.0), elektrifiering men även hållbart ledarskap. Det gäller både tekniska djupkunskaper och hur organisationen kan tar tillvara interdisciplinära kunskaper för att möjliggöra tekniklösningar för en hållbar industri. Studier visar dock en diskrepans mellan företagens förmåga att definiera kompetensbehov och akademins svårigheter att möta rätt nivå och innehåll. I Västsvenska handelskammarens rapport framgår det generellt att utbildningssystemet inte är anpassat för yrkesverksamma i näringslivet. Matchningsproblematiken mellan industri-akademi är mångfacetterad och det finns skillnader avseende definition av ämnesinnehåll, flexibla kursformer, organisationskultur, etc. Forskning visar att arbetsplatser efterfrågar både procedurkunskap (veta hur) för rutinbaserade och repetitiva uppgifter och konceptuell kunskap (veta att), som bygger på djupförståelse.

Studiens syfte är att synliggöra industrins perspektiv på kompetensmatchning och den utgår ifrån en behovsinventering genomförd under 2021, i projektet ExSus, Hållbar och digitaliserad produktion, vid Högskolan Väst. 15 teknikchefer inom större SMF-företag intervjuades (konsult- och tillverkningsindustri) om kompetensbehov och utmaningar med digitalisering och hållbar produktion. Resultaten är mångfacetterade och visar behov av specifik och omedelbar kunskap, medan andra efterfrågar generellt lärande om Industri 4.0 (maskinlärande, sakernas internet, sensorteknik mm). Vidare finns det behov av AI (Artificiell Intelligens), fast man upplever problem med applicering. Allt fler efterfrågar kunskap utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv, för generell förståelse, samt användning och nytta med teknologiutvecklingen, exempelvis överbryggningsutbildningar inom AI, maskinlärande och hållbar produktion i praktiken. Några efterlyser tydligare kommunikation och större samordning mellan utbildningsaktörer. Högskolan Västs nya projekt ExSus och tidigare kompetensutvecklingsprojekt, t ex ProdEx visar dock lyckade satsningar. Sammantaget finns det fortfarande ett glapp mellan akademins excellens och företagens behov av djupkunskap utifrån ett flexibelt och arbetsintegrerat lärande. Detta talar för kontinuerlig kompetensmatchning för att skapa synergier, tvärvetenskaplighet och ökad samproduktion mellan industri och akademi