During recessions, the male unemployment rate tends to rise more than the female unemployment rate. Researchers agree that segregated labor markets account for most of the unemployment gap between genders. The Swedish labor market is largely divided into male- and female dominated sectors, and during the financial crisis in 2008, male workers had a higher inflow into unemployment than female ones. The male-dominated industries are often described as more reactive to cyclical fluctuations and economic growth. Differences in unemployment rates between high and low educated workers as well as natives and immigrants have also been an issue at stake, whereas low skilled and/or immigrant workers tend to have higher unemployment rates. In order to reveal which factors that drive male versus female unemployment, the regional unemployment rates of men and women are examined through a panel data analysis using the years 2005 to 2019. The findings of the study are the following: male unemployment seems to be more responsive to the industry composition and segregated labor markets, whereas female unemployment is more affected by the share of immigrants. Furthermore, when the share of college graduates is higher, the total unemployment rate is lower. Lastly, the growth in gross regional product has a positive effect on the regional unemployment rate amongst men. 

Under lågkonjunkturer tenderar män att förlora arbetet i större utsträckning, vilket forskningen förklarar som en produkt av könssegregerade arbetsmarknader. Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad och under finanskrisen 2008 förlorade fler män än kvinnor sina arbeten. De mansdominerade yrkena beskrivs i många fall som känsliga för konjunkturförändringar och att arbetslösheten bland män svarar mer till förändringar i den ekonomiska tillväxten. Forskningen har också pekat på skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågutbildade såväl som för inrikes- och utrikes födda individer. För att utreda vad som påverkar män och kvinnors arbetslöshet studeras arbetslöshetsnivåerna uppdelat på kön i Sveriges samtliga 21 regioner under tidsspannet 2005 – 2019 i en paneldataanalys. Studien visar på skilda effekter för arbetslösheten bland män respektive kvinnor utifrån regioners branschstruktur och andel utrikes födda: arbetslösheten bland män svarar mer till branschstrukturen och den ojämna könsfördelningen än för kvinnor, medan arbetslösheten bland kvinnor tenderar att öka mer när andelen utrikes födda ökar. Andelen med högre utbildning har en minskande effekt på den totala arbetslösheten, men visar inte på några statistiskt säkerställda samband vad gäller män och kvinnors arbetslöshet separat. Bruttoregionalproduktens tillväxt ger ökande effekter på arbetslösheten bland män, men visar inte på något signifikant samband på arbetslösheten bland kvinnor.