I den här studien undersöks tillit inom ledarskap. Studien fokuserar på ledarskap på individnivå, i ett sammanhang av motivation. Undersökningen belyste vilka tolkningar och upplevda erfarenheter som fanns bland chefer i tillämpandet av ett tillitsbaserat ledarskap på en myndighet som Migrationsverket. Ambitionen med studien var att öka förståelsen för vad tillitsbaserat ledarskap är, och för motivationsmiljöns betydelse gällande att utöva tillitsbaserat ledarskap.

Studiens syfte var därmed ökad kunskap om hur tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö kom till uttryck, samt hur de förhöll sig till varandra, i en offentlig organisation. I fråga om teoretiskt ramverk, har Mayer et al. (1995) tillitsmodell, Bringselius (2021) tillitsbaserade ledarskapsteori och Deci och Ryan (2000) självbestämmande teori (SDT) varit vägledande. Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. 

Resultatet har visat att myndighetscheferna tolkade och praktiserade interpersonellt tillitsbaserat ledarskap utifrån tolkningen om tillit som ett förtroende. Förståelsen för depraktiserade tillitsbaserade ledarskapet tillskrevs bland annat att vara sårbar, skapa ett tillåtande arbetsklimat, skapa psykologisk trygghet och inneha ett medborgarfokus samt aspekter av relationellt- och strukturellt tillitsbaserat ledarskap. Chefernas tolkningar skilde sig därmed från den teoretiska förståelsen av tillitens tre komponenter - förmåga, välvilja och integritet. 

Resultatet har även visat att cheferna delvis upplevde en hållbar motivationsmiljö i fråga om autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien visade därtill att det fanns upplevda hinder i form av hierarki, byråkrati och kontrollerade uppföljningsmetoder och därmed att motivationen påverkade uppfattningarna om det tillitsbaserade ledarskapet.

Sammanfattningsvis har denna studie visat vad tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö är, hur det uppfattas och varför det kan vara av betydelse för en offentlig organisation.

In this research trust has been studied. Trust has been directed towards leadership in a context of motivation. The survey highlighted the interpretations and experiences of a trust-based leadership that existed among managers in an authority such as the Swedish Migration Board. The ambition of the research was to increase the understanding of what trust-based leadership is, and the importance of the motivational environment regarding the trust-based leadership. 

The purpose of the research was to increase knowledge about how trust-based leadership and motivational environment were expressed, and how they related to each other, in a public organization. In terms of theoretical framework, Mayer et al. (1995) trust model, Bringselius (2021) trust-based leadership theory and Deci and Ryan (2000) self-determination theory (SDT) have been used as guidance. As a method, qualitative semi-structured interviews were conducted.

The results have shown that the managers interpreted and practiced interpersonal trust-based leadership on the interpretation of trust regarding confidence. The understanding of the practiced trust-based leadership was based as being vulnerable, creating a tolerant work climate, creating psychological security and having a citizen focus, as well as aspects of relational and structural trust-based leadership. The managers’ interpretations thus differed from the theoretical understanding of the three components of trust: ability, benevolence and integrity.

The results also showed that the managers partly experienced a sustainable motivational environment in terms of autonomy, competence and relatedness. It also showed that there were perceived obstacles of hierarchy, bureaucracy and controlled follow-up methods and that the motivation was influenced regarding the perceptions of trust-based leadership.

In summary, this study has shown what trust-based leadership and motivational environment is, how it is perceived and why it can be important for a public organization.