Bakgrund

Forskning visar att eleverna tillgår för lite fysisk aktivitet gentemot de rekommendationer som finns om minst 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Elevernas fysiska aktivitet ökar under de tillfällen då lärare också är fysiskt aktiva. En attraktiv lekmiljö är en aspekt som beskrivs påverka elevernas vilja till fysisk aktivitet. Att eleverna tillgår en god lekmiljömiljö under den fria leken, påverkar det den fysiska aktiviteten positivt. Eleverna tränar deras motoriska förmågor under leken, vilket i sin tur påverkar deras sociala relationer när de deltar i olika kamratgrupper. Forskning visar också att elever med bristande motoriska färdigheter kan komma att exkluderas i kamratgrupper vilket i sin tur påverkar utvecklingen negativt av deras sociala förmågor.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva och förklara utifrån vilka didaktiska argument fritidslärare utformar en miljö som främjar elevers möjligheter till daglig fysisk aktivitet på fritidshemmet.

Metod

Metod i den empiriska studien är semistrukturerade intervjuer med sex olika fritidslärare från sex olika skolor och fyra kommuner.

Resultat

Resultatet i studien visar att fritidslärarnas bakgrund och intresse för fysisk aktivitet påverkar hur de arbetar med att skapa möjligheter för eleverna att vara fysiskt aktiva. Ett varierande arbetssätt av både planerade aktiviteter och ett situationsanpassat lärande nämns som framgångsfaktorer för att eleverna ska vara fysiskt aktiva. Det situationsanpassade lärandet är det som respondenterna menar genomsyrar verksamheten. De menar att det som fritidslärare är viktigt att vara närvarande och delaktig för att kunna främja den fysiska aktiviteten. Resultatet visar också att den bristande inomhusmiljön, i form av små ytor, är en utmaning i arbetet med fysisk aktivitet i fritidshemmet. De små ytorna bidrar till att eleverna inte kan vara fysiskt aktiva inomhus och att den fysiska aktiviteten därför bedrivs utomhus. Respondenterna menar dock att de kan göra mer för att skapa en attraktiv miljö både inomhus och utomhus för att främja elevernas motivation till att vara fysiskt aktiva. Avslutningsvis beskriver respondenterna organisatoriska dilemman som en utmaning i arbetet med fysisk aktivitet. De organisatoriska dilemman som beskrivs är till exempel materiella tillgånger, personalresurser och den bristande miljön. Respondenterna menar att dessa dilemman gör det svårt att skapa förutsättningar föreleverna till att vara fysiskt aktiva.