Bakgrund: Det finns flera positiva aspekter med att jobba med problemlösning. Eleverna får bland annat en förståelse för att matematiken är något som de kan ha användning av i vardagen och att eleverna befäster djupare kunskaper om de får arbeta med problemlösning. 

Det framkommer även positiva aspekter av att elever får arbeta i par och grupper, men att de gärna inledningsvis skall arbeta enskilt då det finns en chans att en elev i paret/gruppen gör hela arbetet. Det är också lärarens ansvar när det väljer val av läromedel och här spelar valet en roll då det bör anpassas efter elevernas kunskapsnivå, för annars blir det negativa konsekvenser.

Syfte: Vi vill ta reda på hur olika lärare förhåller sig till problemlösning i matematikämnet och om det finns skilda åsikter i hur man ska och kan närma sig problem och problemlösning.

Metod: Metoden som vi valt att använda oss utav är icke-standardiserade intevjuer för att få tillgång till matematiklärares tankar och åsikter om problemlösning.

Resultat: Angående arbetsprocessen så får man ut av respondenternas svar att de använder sig av laborativt material i deras undervisning, framför allt klossar (ental och tiobasmaterial exempelvis). Respondenterna framhäver positiva och negativa aspekter kring att hålla undervisningen elevnära, bland annat elevers positiva uppfattning om problemlösning och att det är svårt att anpassa materialet för elever med annat språk. Angående vad för läromedel de använder så använder majoriteten matematikböcker.

Vad gäller utmaningar med problemlösning så är gemensamma utmaningar bland annat det sociokulturella, att hålla det elevnära, tiden och individanpassningen.