Syftet är att undersöka lärares beskrivningar av begreppet elevinflytande och hur lärare beskriver sina arbetssätt med elevinflytande i svenskundervisningen .Elevinflytande är en företeelse som har vuxit fram i samhället de senaste 100 åren i utbildningsvärlden. Detta har bidragit till att elever har fått mer inflytande och påverkan på sin lärandeprocess. Från och med år 2020 har det blivit lag i Sverige att alla barn och ungdomar under 20 år har rätt till inflytande i alla frågor som berör dem. Detta innebär att alla skolor numera har uppdraget att involvera eleverna i undervisningsprocessen. Flera studier har visat att elevinflytande bidragit till positiva effekter vad gäller elevers lärandeutveckling och livslånga färdigheter. Studier har även visat på att lärare har olika uppfattningar av begreppet elevinflytande och det demokratiska uppdrag som läraryrket innehar. Detta kan i sin tur påverka hur lärare arbetar med elevinflytande. Lärare beskriver inflytande mestadels positivt men det finns även en viss konflikt i förhållande till styrdokument och stressfaktorer i form av arbetsbörda.

Metoden vi använde för att undersöka lärares beskrivningar av elevinflytande och arbetssätt var ostrukturerade intervjuer. Fyra mellanstadielärare som undervisar i ämnet svenska intervjuades. Vi har även skapat och använt en enkät med öppna frågor där elva mellanstadielärare svarade.

Resultatet visade att lärare har olika beskrivningar av elevinflytande. En del lärare beskriver det närmare ett helhetsperspektiv och påpekar att det kan liknas vid ett förhållningssätt. Andra lärare berättar att de mer ser elevinflytande som att eleverna får välja mellan lärarbestämda alternativ. Lärarna beskriver företeelsen som motivationshöjande och att det ökar lärandet. Eleverna blir även mer självständiga och ansvarstagande. En skillnad var att vissa lärare påpekade att inflytande kan göra att fokuset på lärandet försvinner, att det är tidskrävande och kan framkalla stress. Lärare beskrev sina arbetssätt för elevinflytande som mestadels förekommande inom val, planering och genomförande av undervisning. De beskrev mindre om elevinflytande kopplat till redovisning- och utvärderingsprocessen. Lärare som berättade att de arbetar med elevinflytande kontinuerligt beskrev att bygga relationer och att utgå ifrån elevernas intressen var två viktiga aspekter. Andra lärare berättade om arbetssätt med ett mer begränsat elevinflytande, att eleverna kunde få välja ordning på arbetsuppgifter eller välja skrivsätt.