Bakgrund: I skolan är det viktigt att varje individ utvecklar sin skriftspråksutveckling. Lärarna har därmed uppdraget att möta varje individs individuella behov för att bidra till en undervisning som gynnar alla individer, En skola för alla (Brodin & Lindstrand, 2010:108). Skolverket (2015:7) beskriver även att var femte elev i en klass har ett annat modersmål än svenska. Detta gör att lärare inom skolans verksamhet behöver ha kunskap om hur en undervisning tillgodoses till varje behov. Vi ser vikten av att alla elever inkluderas i skolans verksamhet och har under våra VFU- perioder (verksamhetsförlagd utbildning) sett att lärare till största del låter andrapsråkselever gå ifrån till modersmålslärare och att de arbetssätt lärare använder är densamma för alla elever. Därmed har det även varit intressant att få svar på om eleverna blir inkluderande trots att de får gå ifrån den ordinarie undervisningen, samt vilka inkluderande arbetssätt lärare använder sig av i sin undervisning.

Syfte: Studiens syfte är att bidra med kunskaper rörande lärares erfarenheter och hur de beskriver ett inkluderande arbete med andraspråkselever. Studien syftar också till att diskutera dels vilka arbetssätt som gynnar andraspråkselever, dels vilka arbetssätt som främst förekommer i svenskundervisningen. Följande fråga ligger till grund för vårt arbete:

Metod: Studien är kvalitativ och har baserats på sex semistrukturerade intervjuer med grundlärare i årskurs F-3 som arbetar eller har arbetat med andraspråkselever. Till våra intervjuer använde vi oss av öppna frågor där möjliga följdfrågor baserades beroende på det svar vi fick från respektive lärare. Intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades utifrån inspelningarna av intervjuerna. Resultat: Resultatet från vår studie visade att lärarnas erfarenheter och kunskaper för hur de arbetar med andraspråkselevers språkutveckling skiljdes från varandra, men det fanns även likheter. Deras arbetssätt och metoder när de anpassade undervisningen påverkade andraspråkselevernas språkutveckling, vilket varierade beroende på lärarnas erfarenheter.