Denna studie har undersökt med vilket språkbruk samt i vilka diskurser invandrare framställs i Trollhättans lokala tidning åren 1969, 1991 och 2015. Materialinsamlingen tog sin utgångspunkt i ord och fraser som relaterade till invandrare och invandring för att sedan kategoriseras in i olika teman. Utifrån dessa teman identifierades tre olika diskurser – risk, resurs och humanistisk diskurs. Till sist analyserades språkliga variationer mellan de olika nedslagsåren.

Genomgående finns det en välvilja gentemot invandrarna, att de acklimatiseras och integreras in i det svenska samhället. Samtidigt konstrueras det i och med detta ett "vi" och "dom"-perspektiv genom språkhandlingar. Överlag privilegieras Sverige, svensk kultur och det svenska språket gentemot invandrarens kultur och språk. När svenskarna som grupp privilegieras i förhållande till en annan grupp innebär det samtidigt att den andra gruppen diskrimineras, vilket i denna studies fall är invandrarna, deras kultur och deras språk. Invandraren tenderar att inte få komma till tals, utan det är istället skribenten som bestämmer vad som är bäst för invandraren i många artiklar och ledare. Invandraren betraktas som en främling och i grupp som homogen utan individuella egenskaper i tidningens språkbruk.