Bakgrund: I forskningsbakgrunden beskrivs bedömning som en process där lärare samlar information om elevernas kunskapsnivå i relation till undervisningens mål. Syftet med bedömning är att samla in belägg för elevernas kunskapsnivå och värdera dessa för ett formativt eller summativt ändamål utifrån angivna kunskapskrav i läroplanen. Formativ bedömning innebär att samla in belägg för elevernas lärande och utifrån det göra anpassningar i undervisningen efter elevernas behov. Summativ bedömning avser att summera elevernas kunskaper. Bedömning sker i olika steg och involverar att läraren ska tolka läroplanen, planera undervisningen, fastställa bedömningstillfällen och former, värdera elevernas kunskapsnivå samt återkoppla bedömningen. Bedömning i årskurs 1–3 avser främst att identifiera elevernas styrkor och svagheter för att kunna vägleda dem i deras kunskapsutveckling. Vidare beskrivs att skillnaden mellan formativ och summativ bedömning är vad bedömningen används till, men samma bedömning kan även användas i båda syften. Fördelarna med formativ bedömning är att det har påvisats ha positiv effekt på elevernas lärande i olika avseenden. Forskningen bakom formativ bedömning har däremot kritiserats, främst på grund av mängden olika definitioner och tillvägagångssätt. För att bedriva formativ bedömning ställer det dock vissa krav på lärarens egenskaper, kompetens och erfarenhet. I studien används de fem nyckelstrategierna framtaget av Wiliam och Thompson (2008) som analysverktyg.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra vilka upplevelser lärare i årskurs 1–3 har av formativ bedömning.

Metod: Studien är kvalitativ och intervjuer användes som insamlingsmetod för studiens data. Intervjuerna var semistrukturerade. Det var sju lärare som intervjuades som blev utvalda utifrån tre utgångspunkter via ett snöbollsurval. Insamlade data transkriberades, kodades och kategoriserades. För att stärka studiens tillförlitlighet var jag noga med intervjuernas kvalitet och att göra forskningsprocessen transparent.

Resultat: Studiens resultat påvisar att lärarna ser bedömning som en naturlig del i undervisningen som används för att kunna planera undervisningen och anpassa den utifrån elevernas kunskaper, förutsättningar samt behov. Lärarna ansåg att de har en viktig roll i bedömningsprocessen och till att tydliggöra mål samt modellera för eleverna i skilda situationer för olika syften. Faktorer inom elevgruppen, klassrumsklimatet och klassrummets utformning påverkar lärarnas sätt att bedöma eleverna. Förutom styrdokumenten angav lärarna att undervisningen och elevernas kunskaper, förutsättningar samt behov är viktiga utgångspunkter för deras bedömningspraktik.