Bakgrund: I Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket, 2016) står det i kunskapskravet för matematik att ”Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.” (s, 60). En anledning till att studien genomförs är för att öka kunskapen om hur lärare undervisar om likhetstecknet i syfte att öka elevers förståelse om tecknet. Det undersöks för att det i matematiken är viktigt att elever får förståelse för likhetstecknet då de annars kan få svårigheter i sin senare matematikutbildning(Carpenter, Franke& Levi, 2003. Forskning har även visat att det finns flera anledningar till varför det är positivt att börja undervisningen i det konkreta, vad avser matematik. Det framgår av forskningen att det är viktigt att undervisningen känns meningsfull för elever för att de ska känna sig engagerade till att lära sig matematik vilket de kan göra om lärandet börjar i det konkreta (Malmer, 2002). Tidigare forskning lyfter fram fördelar med att börja i det konkreta kontra nackdelar att börja i det abstrakta dock framgår det inte vad som är vanligast att börja med. Studien syftar till att tydliggöra kunskapsluckan om hur lärare introducerar likhetstecknet samt för- och nackdelar med ett konkret respektive abstrakt introducerande. Syfte: Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur lärare introducerar likhetstecknet för att elever ska förstå tecknets innebörd. Det var också att få ökad kunskap om hur lärare kan variera undervisningen om likhetstecknet.   Metod:  Vi gjorde en kvalitativ studie där vi intervjuade lärare och använde oss av semistrukturerade intervjuer. De lärare vi intervjuade arbetar i årskurserna F-3. Resultat:  Resultatet av vår studie visar att samtliga lärare introducerade likhetstecknet med en våg. Lärarna ansåg att vågen var ett positivt laborativt material då det blir tydligt och konkret för eleverna att förstå likhetstecknets innebörd. Learning by doing användes av samtliga lärare vid introduktionen och det fortsatta arbetet om likhetstecknet. Lärarna ansåg att det är gynnande för elevers inlärning och förståelse då eleverna får prova sig fram. Det var fyra lärare som kombinerade språkliga- och fysiska redskap i undervisningen på varierande sätt då de såg det som en positiv kombination. Alla lärare använde sig av kommunikation i klassrummet i helklassundervisningen för att eleverna ska kunna ta del av varandras tankar. Majoriteten av lärarna ansåg också att det är en fördel om eleverna får kommunicera i par och grupper då de får möjlighet att utbyta tankar med varandra. I den fortsatta undervisningen om likhetstecknet arbetar samtliga lärare med öppna utsagor samt påminner kontinuerligt eleverna om tecknets innebörd.