Denna rapport undersöker förekomst och erfarenheter av hedersnormer och hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Västerviks kommun samt hur kommunala verksamheter arbetar förebyggande, upptäckande och stödjande i relation till hedersproblematik. Studien genomfördes inom ramen för ett utvecklingsprojekt finansierat genom statliga medel för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och bygger på tre delstudier: en kartläggning av kommunala verksamheter, en enkätundersökning bland gymnasieelever samt fokusgruppsintervjuer med professionella inom bland annat skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Studien visar att många unga i Västervik lever med normer och begränsningar som kan förstås som hedersrelaterade, även när heder inte benämns explicit. Särskilt flickor beskriver krav kopplade till kyskhet, begränsningar i umgänge med det motsatta könet samt begränsat inflytande över framtida relationer och livsval. Religiositet framträder som en viktig faktor i synen på sexualitet och familjerelationer, samtidigt som resultaten visar att hedersnormer behöver förstås i relation till kollektivism, migration, segregation och tillit till samhällsinstitutioner. De professionellas erfarenheter visar att arbetet med hedersrelaterad problematik präglas av både engagemang och osäkerhet. Många verksamheter arbetar aktivt med relationsskapande, tidig upptäckt och samverkan, men beskriver samtidigt behov av stärkt kunskap, tydligare rutiner och förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Tillit framstår som en central fråga, både i mötet mellan unga och professionella och i relationen mellan familjer och samhällsinstitutioner. Rapporten visar sammantaget att hedersrelaterade normer och kontroll även är en relevant fråga i mindre kommuner och landsbygdskontexter. Resultaten understryker vikten av långsiktigt tillitsbyggande arbete, kunskapshöjande insatser och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och andra verksamheter som möter unga i vardagen.