Denna rapport utgör en utvärdering av projektet Rätt Kurva, som genomförts av Polismyndigheten (diarienummer 0429–23).

Utvärderingen visar hur Polismyndighetens arbete med Rätt Kurva i Göteborg, Linköping och Södertälje innebär individuella lösningar på problem som i grunden har strukturella orsaker, såsom fattigdom och segregation.

Samtidigt upplevs insatsen fungera väl och bidrar till positiva förändringar för de deltagande familjerna. Det är dock svårt att avgöra exakt hur stor del av denna framgång som enbart kan tillskrivas programmet. För att utveckla arbetet rekommenderas tydligare urvalskriterier och en högre grad av specialistkompetens. Slutligen bör skolan involveras i högre utsträckning för att stärka det brottsförebyggande samarbetet.

Bakgrund 

Problematiken kring unga lagöverträdare och barn och unga som kategoriseras som riskindivider är långt ifrån ny. Margaretha Bäck Wiklund (2016) beskriver hur unga män redan under 1940-talet kartlades i studier av det som då benämndes som ligabrottslighet. Liksom i dag fanns en samhällelig oro för dessa barn och unga, samt en uppfattning om att de insatser som sattes in inte var tillräckliga. Mycket har förändrats över tid, inte minst i hur problemen definieras, men gemensamt är en återkommande strävan efter att identifiera insatser som kan förebygga brott och förhindra att barn och unga involveras i grövre kriminalitet (Andersson & Nilsson, 2025). Detta visar att barn och ungas brottslighet är en ständigt aktuell fråga, och att det länge funnits utmaningar med att hantera denna problematik I den följande del av texten diskuteras denna problematik i relation till aktuell kunskap om brottsförebyggande arbete riktat mot barn och unga och specifikt i relation till Kurve Kriegen, det tyska arbetssätt som ligger till grund för Rätt Kurva.